”Världen är vårt kollegium”

Lärare är inte längre begränsade till kollegiet på den egna arbetsplatsen. I stället är möjligheterna till inspiration och kunskapsutbyte i princip oändliga. Tack vare engagemanget i sociala medier.                    

Det twittras, bloggas och skrivs Facebooksinlägg som aldrig förr inom lärarkåren. Pedagogen Ann-Marie Körling myntade för ett par år sedan begreppet ”det utvidgade kollegiet” för att beskriva det forum lärare kan bli en del av genom sociala medier. För den som vill ha tips om en pedagogisk matte-app eller diskutera lärarlegitimationsreformen är möjligheterna betydligt fler än när den fysiska arbetsplatsen satte ramarna.

– Som lärarkår är vi lika starka som vår gemensamma kompetens och erfarenhet. Det finns enorma fördelar om vi utnyttjar det i ett bredare perspektiv. Vi kan hitta kollegor i hela Sverige, ja i hela världen – utifrån ett gemensamt intresse, säger Janna Scheele, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Östersund och lärare.

Hon ser många poänger med att utvidga sitt kollegium med hjälp av sociala medier.

– Lättillgängligheten är det jag tänker på först. Jag kan slänga ut en fråga på Twitter
i stunden och behöver inte invänta nästa arbetslagsmöte.

Den obegränsade tillgången till inspiration, idéer och kontaktnät som nätet erbjuder är en annan fördel.

– Man behöver inte uppfinna hjulet själv varenda gång och jag tror att det bidrar till att stärka likvärdigheten.

Men, tillägger Janna Scheele, eftersom informationsflödet är obegränsat behövs strategier för att inte drunkna. Det kan vara smart att bara engagera sig i frågor man verkligen tycker är intressanta.

– Jag har själv fått tänka om för att inte bli dränkt, både vad gäller information och diskussioner som man blir engagerad i. Det är klokt att tänka till redan innan du sätter igång.

Text Åsa Larsson

 

Så kommer du igång

  • Fundera på vad du vill ha ut av de sociala medierna – om du vill få tips och/eller vara interaktiv med andra.
  • Bestäm hur aktiv du vill vara.
  • Ta en sak i taget – börja med de forum som du är bekväm med.
  • Drunkna inte i informationsflödet – ha en strategi för att begränsa informationen. Välj de bloggar, forum, twitterkonton och hashtags som fyller en funktion för dig.
  • Exempel på twitterskolor som hjälper nybörjaren igång finns här: http://pedagog.ostersund.se/wordpress/?p=541

Bloggar

Bloggar som rör skolan drivs av lärare, skolor, forskare, myndigheter, politiker och skoldebattörer. Varför inte starta en egen blogg om dina hjärtefrågor?

Bloggtips! http://korlingsord.se (Ann-Marie Körlings blogg), http://annakaya.se (Anna Kaya om nyanländas lärande), http://eduminttu.blogspot.se (Fröken M:s lärarblogg, lärare i Finland som bloggar om sin vardag), http://thebig6.se (Lotta Bolin på Årstaskolan, Stockholm om The Big five och förmågorna).

 

Facebook

Gå med i grupper vars medlemmar är intresserade av samma saker
som du.

Tips! Skollyftet, Flippa klassrummet, Bedömning för lärande, The Big Five.

 

Twitter

Följ andra som delar med sig om skolan eller var själv aktiv genom att dela material och diskutera skolfrågor. Använd hashtags som #skolan och #skollyft för att nå andra som vill diskutera.

 

SLI Community

En alldeles ny kommunikationsplattform för dig som har ett konto på SLI.SE. Här kan du dela material och idéer med kollegor och elever. Läs mer på SLI.SE.

 

Lektion.se

Plattform där lärare delar med sig av färdiga lektionskoncept.

 

Instagram

Lärare delar med sig av bilder från klassrum och skolmiljöer för att ge inblick i skolans arbete.

Tips! ”För det vidare” – Lärarförbundets Instagramkonto där en ny lärarstudent varje vecka skriver och lägger ut bilder från sin vardag.


Forskare bakom dataspel mot mobbning

Forskare bakom dataspel mot mobbning

Över 90 procent av skolorna i Finland är med i antimobbningsprogrammet Kiva. I Kiva ingår ett dataspel, som forskare vid universitetet i Åbo varit med och tagit fram.

– Spelet hjälper barnen att utvärdera sitt agerande i den verkliga ärlden, säger psykologiprofessor Christina Salmivalli.

Vid universitetet i Åbo har forskning om mobbning bedrivits ända sedan 1980-talet. När det finska utbildningsdepartementet såg behov av ett nationellt handlingsprogram för att förebygga och minska mobbning i skolan vände de sig dit.

2009 var Kiva redo att tas i bruk på finska skolor. Programmet erbjuder evidensbaserade lösningar mot mobbning, med en grundtanke om att åskådarna har en avgörande roll i mobbningsprocesser.

– När mobbning upptäcks finns ett så kallat Kiva-team på varje skola som är med i programmet. Teamet kan bestå av lärare, skolsköterskor, kuratorer eller skolpsykologer och de har tydliga riktlinjer kring hur de ska agera. Inget förebyggande arbete kan förhindra all mobbning, så det måste finnas en procedur att följa när det väl upptäcks, säger Christina Salmivalli, professor i psykologi vid universitetet i Åbo och verksamhetsansvarig ledare för Kiva.

I programmet ingår återkommande åldersanpassade ”Kiva-lektioner”, där saker som mänskliga relationer och gruppsammanhang tas upp.

I programmet ingår även ett dataspel.

– Dataspelet är kopplat till innehållet på lektionerna och hjälper barnen att förstå det som diskuterats. När de har haft en viss lektion kan läraren aktivera den del av spelet som handlar om samma tema. Eleverna kan testa vad de har lärt sig under lektionerna och kan göra praktiska övningar i en virtuell värld, säger hon.

Eleverna skapar egna karaktärer, som hamnar i olika situationer i klassrum, matsal eller korridoren. Genom att föra musen över andra karaktärer kan de se vad de tänker.

– Man får också feedback i slutet av spelet, som att ”flera följde ditt exempel och agerade likadant”.

Eleverna på de anslutna Kiva-skolorna får varje år fylla i en utvärdering. Forskarna i Åbo kan se att antalet elever som säger sig ha blivit mobbade sjunkit under de sex åren Kiva funnits, liksom de som säger att de utsatt andra för mobbning.

– Det är en väldigt tydlig trend. Bara det att eleverna vet att deras skola är med i Kiva ökar tryggheten och trivseln, säger Christina Salmivalli.

Varje år spelar omkring 100 000 finska elever Kiva-dataspelet.

Läs mer om Kiva här: http://www.kivaprogram.net/sweden

Text Sofia Stridsman


Så kan skolan arbeta mot näthat

Johnny Lindqvist är expert på ungdomskommunikation och projekt ledare för No Hate Speech Movement. Här är hans tips för att förebygga nätkränkningar i skolan.

  • Var intresserad. Visa intresse för ungdomarnas sociala medier och prata om det positiva i deras digitala liv – inte bara det negativa.
  • Var där. Var aktiv i kanalerna för sociala medier, i den mån du orkar. Du behöver inte ha jättekoll på alla sociala medier, eftersom trender förändras fort. Se hellre till att känna till lite om alla.
  • Stärk eleverna. Jobba med att stärka elevernas trygga platser på nätet – precis som man gör då man pratar om mobbning i det analoga livet.
  • Uppmana till anmälan. Klargör för eleverna att de kan moderera sina sociala medier hårt – och anmäla när det behövs.
  • Lag och rätt. Lär er om det juridiska på nätet och vilka skyldigheter och rättigheter ni har. På No Hate Speech Movement (ett initiativ från Europarådet som drivs av Statens medieråd på uppdrag av regeringen) finns en podserie som handlar om lag och rätt.
  • Grundläggande förståelse. Utse en person i lärarlaget som ansvarar för att ha koll på vilka sociala medier som gäller, hur de används och hur man anmäler. Sprid information i form av en lathund via intranätet eller ha genomgångar då och då.

Text Mårten Färlin


Digitala verktyg i kampen mot mobbning

En app för att anmäla kränkningar, skadegörelse eller trakasserier på nätet. Det är en del i Drottning Blankas gymnasieskolas framgångsrika arbete för att förebygga mobbning.

– I dag händer mer bakom skärmarna än på skolgården, säger rektor
Norma Aznar.

Några elever skyndar mot lektionen med böcker och mobiler i händerna. I övrigt är det lugnt i korridorerna på Drottning Blankas gymnasieskola nära Globen i södra Stockholm den här förmiddagen.

Norma Aznar är sedan 2013 rektor för skolan, som har 300 elever på fyra olika gymnasieprogram. Hon säger att det för henne, som skolledare, är viktigt att ha en tydlig bild om vad som händer på skolan. När hon blev tipsad av en lärare om appen Speak Up var hon inte sen att nappa, och skolan blev den första i Sverige att använda mobilappen mot mobbning.

Alla elever får ladda hem appen gratis och kan, i eget namn eller anonymt, rapportera om allt från klotter, droger, våld och mobbning till oro för skolkamrater. Händelserna skickas till berörda mentorer och till Norma Aznar.

– Vi skaffade inte appen på grund av att vi hade mycket problem, utan för att ha ett bra verktyg. Vad gäller Speak Up är det heller inte bara nätmobbning vi hade i åtanke, utan alla tråkiga grejer som kan hända i en tonårings liv; skadegörelse, självskadebeteende, ”sexting” (meddelanden med sexuellt innehåll), alkohol och annat, säger hon.

 

Camilla Linnér Nilsson undervisar i historia på Drottning Blankas gymnasieskola. Hon säger att skolan är så liten att vuxna och ungdomar känner varandra väl. Eleverna söker i hög grad upp henne om det är något som oroar dem, upplever hon.

– Atmosfären är väldigt öppen och det är inte någon hård eller kaxig attityd. Men det är bra att appen finns – den är enkel att använda och det är bra att det går att vara anonym, om det är någon som inte vågar säga något direkt till dig.

Förstaårseleverna Alva Thysell, Philip Olsson, Nikola Milosevic, Thereze Almkvist och Simon Sandkvist menar att tongångarna på nätet elever emellan var hårdare i högstadiet. Samtidigt känner samtliga av dem någon som blivit utsatt för mobbning eller fått oönskade bilder publicerade på internet.

– Om någon lägger ut bilder finns de alltid kvar där. Sunt förnuft borde gälla både i verkligheten och på nätet, men det finns en stor skara som kan hata på nätet utan att riskera att åka dit. Många tycker inte ens att det är värt att göra en anmälan, eftersom det ändå bara läggs ner, säger Philip Olsson.

Ingen av dessa elever har ännu använt appen för att rapportera om mobbning eller annat. Rektor Norma Aznar bekräftar att antalet inkomna anmälningar än så länge är få, men säger att hon inte vet om det beror på att problemen på skolan är få eller på att appen ännu är ny för många elever.

Hon konstaterar samtidigt att eleverna ständigt är ute på nätet och att sociala medier är en stor del av deras liv. Det gör skolans arbete för att stävja nätmobbning extra viktigt, menar hon.

– Empatin försvinner om man sitter bakom en skärm och skriver hemska saker och inte ser hur mottagaren reagerar. Jag känner starkt att vi måste visa att detta inte är okej. Mobbning är inte mindre smärtsamt för att det sker på Instagram.

Text Sofia Stridsman Foto Markus Marcetic

 

Tips! Digitala verktyg mot mobbing

Appen Speak Up: http://gospeakup.com/se

Enable Hackathon: http://enable.eun.org/hackathon

Finska antimobbningsmodellen Kiva: http://kivaprogram.net

 

 

 

Mer om mobbing på SLI Play

Lärlabbet

Lärare och skolledare möts för att diskutera frågor och dilemman inom skolans värld. I sex av fjolårets avsnitt behandlas mobbning.

Det handlar om dig

Hur kan individer som var och en är schysta göra fruktansvärda saker mot andra i grupp? Fyra program för gymnasiet med lärarhandledning.

Stå upp för de tysta

Lennart Bångs gripande kortfilm om vikten av att våga säga ifrån när någon behandlas illa.

 


Grej of the day – från idé till rörelse

Nästa år har Micke Hermansson, som undervisar på Västangårdsskolan i Umeå, varit lärare i 30 år. Under sina år i skolans värld har han alltid försökt förnya undervisningen och hitta saker ”som gör att det händer något i klassrummet”.

2009 började han med mikroföreläsningar för sina elever. Efter bara några dagar märkte han att eleverna var överförtjusta i att lära sig om personer och händelser som inte nödvändigtvis hängde ihop med övrig undervisning, men som var allmänbildande och vidgade vyerna. Micke valde att kalla de max tio minuter långa föreläsningarna för ”Grej of the day”, GOTD.

– Jag försökte sprida det lite smått till andra lärare, men många trodde att det inte skulle funka för dem. För ett år sedan vågade fler prova och sedan dess har det gått fort. I dag är vi 26 000 lärare som gör detta på ett eller annat sätt, med extremt goda resultat, säger Micke Hermansson.

I januari kom hans bok om GOTD, han har utsetts till årets lärare och i höstas representerade han Sverige i den stora EU-finalen för TEDx Ideas from Europe, en tävling för digitala entreprenörer som jobbar för att lösa samhällsutmaningar.

Att mikroföreläsningarnas popularitet bara växer tror Micke har att göra med att det finns ett stort sug efter kunskap. Han berättar hur uppslukade hans egna elever blir när han berättar om Stockholms blodbad, Rosa Parks eller Raoul Wallenberg.

– Jag försöker välja något som finns inom läroplanen, men däremot tänker jag inte ”årskurs fyra – då får jag inte prata om andra världskriget”. Vi kan visst prata om Hiroshima, eller Auschwitz, men det är min uppgift att hålla det på rätt nivå, säger han och fortsätter:

– Det finns ingen forskning på mikroföreläsningarna men jag har märkt att eleverna blir nyfikna, kopplar ihop nutid och dåtid, ser samband och kan börja analysera. Det är väldigt läckert att väva kunskapsvävar av alla dessa kunskapstrådar.

Text Sofia Stridsman

 

 

Mikroföreläsning steg för steg

Micke Hermansson lägger upp sina mikroföreläsningar som en ”fyrstegsraket”:

  1. Dagen före får eleverna en ledtråd som ska väcka deras nyfikenhet.
  2. När det är dags för föreläsningen återknyter Micke till ledtråden. Vad fick de för tankar av den?
  3. Själva mikrolektionen består av en faktafas – när, var, hur, varför – och en kuriosafas.

– Det ska finnas något kul att hänga upp det på, säger Micke Hermansson.

Han utformar sina föreläsningar som powerpoint-presentationer, med korta ledord.

– Bildstödet är extremt viktigt. En del barn minns mycket bättre tack vare det, säger han.

  1. Återkoppling. Med quiz och repetitioner återkommer Micke Hermansson till tidigare föreläsningar.

– Eleverna bör också återberätta föreläsningen för någon vuxen på kvällen. Fem minuter räcker, men det gör att kunskaperna fastnar bättre. Det blir också ett bra snack hemma om skolan och det har jag saknat tidigare. Nu vet föräldrarna vad barnen gör – tidigare har det ofta varit ”att de inte lär sig något”.

 

 

Så hittar du innehåll

  • Micke Hermansson har byggt upp en egen samling med böcker av typen ”korta fakta om”.

– NE och Wikipedia funkar också, men jag har massvis med roliga böcker hemma som bygger på kul och kort fakta. För en mikroföreläsning behöver du inte en hel bok om Taj Mahal – en eller två sidor räcker, säger han.

 


Nya verktyg lyfter NO-undervisningen

Realtidsmätningar av fysikaliska förlopp och 3D-visualisering är två möjligheter att levandegöra NO-undervisningen.

AV-Media i Kalmar vill inspirera genom att låna ut utrustning.

Att mäta vad som händer i realtid med digital mätutrustning ger en annan utgångspunkt för elevernas tänkande. De måste försöka förstå vad som händer och sätta ord på det. Det kan till exempel vara att man mäter hur syreproduktionen hos en växt förändras när det är dag eller natt, säger Johan Engdahl, verksamhetschef och IKT-pedagog.

Mätutrustningen kan användas för exempelvis undervisning i mekanik, kemi, kroppen, el, ljud och ljus. Varje utrustningspaket som lånas ut är anpassat till något område och det kompletteras med en manual, filmer som visar lämpliga experiment och en lärarhandledning. För att kunna jobba med digital mätning behöver eleverna kunna förstå lite mer komplicerade diagram, vilket gör att materialet huvudsakligen riktas till högstadiet och gymnasiet.

AV-Media i Kalmar har även köpt in ”The 3D Classroom”, ett visuellt verktyg som kan ge eleverna bättre kunskap se hur exempelvis jordskorpan ser ut, hur hjärtats klaffar fungerar eller om planeterna i solsystemet med hjälp av kameraåkningar i 3D-miljöer.

Syftet med mätutrustningen är att visualisera verkliga processer och vad som händer, medan 3D Classroom handlar om att visa hur saker ser ut. Det är två sidor som hänger ihop, säger Johan Engdahl.


Spela för lycka och klimatkoll

Går det att ställa om till ett hållbart samhälle och vara lika lycklig? Ja är svaret i en internationell klimatrapport. Nu har samma frågeställning blivit utgångspunkten för ett klimatspel som lanseras för skolan.

Future happiness challange handlar om stora och viktiga vägval som vårt samhälle står inför – och vars utgång kan avgöra jordens framtid.

– När man talar om klimatomställning handlar det ofta om att vi måste ge upp allt bra för att kunna rädda jorden. Spelarna får undersöka om det verkligen stämmer, säger Carolina Dahlberg på Pedagogiskt Centrum, som driver projektet finansierat av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad.

Hon berättar att slutsatsen i Mistra Urban Futures internationella rapport Klimatomställning Göteborg är att även om människan vid klimatomställning behöver ge upp en del populära beteenden, till exempel en del långflygningar och bilkörande, så gör andra förändrade mönster att lyckan ökar.

Resultatet är att mängden lycka blir ungefär lika stor vid en klimatomställning.

Future Happiness Challenge påminner om spelet Sims. Vinner gör den spelare som får den lyckligaste figuren genom rätt val i spelet, val som i sin tur påverkar andra deltagares lyckonivåer.

Spelet är tänkt att fungera som en utgångspunkt för klassrumsdiskussioner om normer, ekonomi, livsstil och vad som egentligen gör att vi mår bra. Det är på engelska för att kunna spridas globalt.

– Spelet är öppet och gratis och vi sprider det till skolor, politiker och andra berörda. Målgruppen är ursprungligen gymnasieelever eftersom klimatomställningen kommer att påverka hela deras yrkesliv, säger Carolina Dahlberg och tillägger att det även passar yngre som har spelvana och är kunniga i engelska.

Spelet finns på: http://pedagogisktcentrum.se/fhc

 


Bin avdramatiserar programmering

På AV-Media Kronoberg har man jobbat med kodning i två år. Arbetet handlar i hög grad om att avdramatisera lärarnas inställning.

Programmeringskampanjen – det är nog så det bäst kan beskrivas – inleddes med att AV-Media köpte in Bee-bots till länets samtliga åtta kommuner och därefter åkte på en liten turné. För de flesta lärarna var det första mötet med programmeringsvärlden.

– Vi insåg då att den stora utmaningen är att få pedagogerna att förstå att det inte behöver vara så komplicerat. Det handlar inte om att sitta och knacka långa haranger av svårtydd kod. En annan viktig kunskap är att programmering inte alls bara handlar om NO och matte. Det finns inget ämne där detta inte kan integreras, det handlar bara om uppfinningsrikedom och kreativitet, säger it-pedagogen Anna Prissberg.

Under de senaste åren har hon tydligt märkt att intresset för programmering i skolan ökar stadigt. Och det är inte bara NO- och mattelärare som tar till sig det nya.

Värdet av att integrera kodningen som en naturlig del av undervisningen är högt, menar Anna Prissberg.

– Det är viktigt för att eleverna ska förstå omvärlden. Ta detta med källkritik som exempel. Det är inte slumpen som avgör vilken reklam jag har på min Facebooksida, det är ju någon som har programmerat Googles sökmotor så att reklamen ska optimeras för just mig. Men innan jag förstår det så måste jag förstå att det går att styra programmen, att man med kodning själv kan ta kommandot.


”Kodning kan vara så mycket”

För klass 3B på Strömsnässkolan i Markaryds kommun är programmering en naturlig del av skolvardagen. Det är problemlösning, kreativitet, samarbete och logik – allt på en gång, menar NO- och teknikläraren Jenny Josefsson.

9-åringarna Tyra och Meja går systematiskt till väga. De bygger en bana på klassrumsgolvet med hjälp av kaplastavar, programmerar den lilla plastroboten med några knapptryck och trycker sedan på go-knappen.

Det går sådär. Bee-boten har blivit felprogrammerad, svänger för tidigt och välter flera kaplastavar. Tjejerna fnittrar förtjust, reparerar skadan och fortsätter sedan med en ny kalkylering och en ny programmering.

Det är en helt vanligt tekniklektion på Strömsnässkolan i Strömsnäsbruk.

– Elever använder teknik och datorer hela tiden i sin vardag. Jag tror det är väldigt viktigt att de tidigt lär sig att det inte är datorerna själva som styr, att datorerna inte är väsen med egen vilja, utan att det är människor bakom. Den insikten kan förhoppningsvis leda till att de känner att de själva kan skapa med datorer och teknik och inte måste vara passsiva användare, säger Jenny Josefsson.

Hon jobbar som NO- och teknik-lärare och har i egenskap av kommunens NT-utvecklare gått i bräschen för programmering i klassrummet. Nyligen vann hon utmärkelsen ”Årets nätspridare” i Kronobergs län. Hon åker runt på skolor för att inspirera kollegor och visa hur de kan komma igång.

– Programmeringen innehåller så otroligt mycket. Du får öva dig i logiskt tänkande och problemlösning, men måste också vara kreativ. Målet är att alla elever i Markaryds kommun, från förskoleklass upp till sexan, ska få prova på minst en timmes kodning. Det målet tror jag vi är ensamma om att ha satt upp, säger Jenny Josefsson.

Under den här lektionen jobbar halva klassen med hemsidan code.org, där det handlar om att knäcka ett antal uppgifter med hjälp av enkel blockprogrammering. I rummet intill experimenterar den andra klasshalvan med de programmerbara golvrobotarna Bee-bots, som ofta är elevernas första kontakt med programmering, berättar Jenny, som använt Bee-bots ända ned till barn på förskola.

En bonuseffekt av arbetet är att det stimulerar till samarbete. Eleverna diskuterar konstant olika lösningar, jämför resultat och hjälps åt.

– Jag tror det förhållnings-sättet är en nyckel även för läraren. Du måste inte vara expert för att lära ut detta till eleverna. Tvärtom tror jag att det finns en poäng med att du som lärare utvecklas och lär tillsammans med eleverna.

Programmering fungerar utmärkt som en ämnesövergripande aktivitet, men den kanske främsta fördelen är att den tillför ett kreativt element i matematik-, NO- och teknikundervisningen. På det sättet kan kodningen ge en välbehövlig skjuts åt de naturvetenskapliga ämnena.

– Många yngre elever är intresserade av NO och teknik men intresset avtar tyvärr ofta när de börjar högstadiet. Det tror jag beror mycket på att de ämnena lätt blir för teoretiska och att vi glömmer bort det lustfyllda i lärandet.

Text Jakob Hydén Foto Emil Malmborg

 

Liten ordlista

Blockprogrammering. Bygger på javascript, men i stället för att skriva kod använder eleven block eller pusselbitar för att foga samman en instruktion till en figur som ska röra sig i en bana.

Bee-bot. En enkel golvrobot som programmeras med hjälp av knappar på ovansidan. Eleven bestämmer i förväg vilken rutt Bee-boten ska ta genom att trycka på knapparna och sedan på go-knappen. Bee-boten är bra hjälpmedel för att lära barn enkel programmering och hur enkla program kan skapas och användas.

 

Vad tycker du om Bee-bots i skolan?

Ollie Eriksson, 9 år.

– Det är ganska svårt att styra en Bee-bot men det är också därför det är roligt. Ibland kör den åt helt fel håll. I dag styrde jag med en padda och det var extra kul.

Mohammad Zuhir Yasen, 9 år.

– Det är jättekul med programmering och jag älskar Bee-bots. Det är nästan som att spela ett dataspel. Fast svårare.

Aea Olwan, 9 år.

– Jag gillar att programmera i skolan. I sexan ska vi göra det ännu mer. Jag längtar faktiskt dit redan.

 

Jennys tips för programmering

  • Våga! Du behöver inte vara hacker för att undervisa i programmering. Lär tillsammans med dina elever.
  • Är du nybörjare? På iis.se finns kursen ”Barnhack! Kom igång med Scratch”, bra internetguider och kursmaterial. Ett annat tips är boken ”Hjälp ditt barn med programmering” av Carol Vorderman.
  • Utforska app-djungeln! Scratch junior, Kodable och Beebots är bra att starta med, liksom code.org.
  • Ta kontakt med andra pedagoger! Många kollegor kan komma med tips och hjälp. Kolla in Facebookgrupperna teacherhack och makerskola.

 

Mer på SLI Play

Filmen ”Historien om Minecraft” berättar om fenomenet Minecraft och om hur spelet används i skolan för att till exempel bygga robotar. I Minecraft möts spelarna för att tillsammans eller på egen hand bygga upp världar – eller bara gå runt i andras. Filmen finns i SLI Play hos vissa mediecentraler.

Logga in på SLI Play för att se filmen eller välj bland tusentals andra filmer för undervisningen. Visa dem på lektionen eller låt eleverna se dem på egen hand hemma.


Alla borde ha en cacheserver!

Du kan använda din internetanslutning till allt möjligt. Du betalar räkningar, läser tidningen, ”facebookar”, skickar e-post, med mera. Men det vi gör mest, det är faktiskt att titta på film.

Sandvine, ett amerikansk företag som levererar teknik och kunskap till internet-leverantörer släppte nyligen siffror som visar hur amerikanska konsumenter förändrat sitt beteende senaste fem åren.

För fem år sedan var 35 procent av all internettrafik relaterad till att vi tittar på film eller lyssnar på strömmat ljud. Nu är siffran 70 procent!

För att möta den här trenden kan man som videoleverantör använda en ny teknik som kallas ”adaptive streaming” på engelska. Den gör att filmen automatiskt växlar ner till en sämre kvalitet när överföringen har lägre kapacitet. Är överföringshastigheten riktigt låg kan den nya tekniken växla ner kvaliteten så till den grad att det inte längre går att se vad filmen förställer. Men, den stannar – eller ”laggar” – inte!

Vi på SLI AB jobbar nu för fullt med att införa den här tekniken. Det kommer att ge dig en bättre filmupplevelse, förutsatt att du har kapacitet nog själv.

För bästa möjliga upplevelse rekommenderar vi kommuner som har stads- eller kommunnätverk att installera SLI:s cache-server. Då kan skolor inte bara se filmer i högre kvalitet utan att det ”laggar”, kommunens hela nätverk får även en minskad belastning. Det bästa är att det inte ens är dyrt, utan en ren besparing för kommunen.

Så berätta detta för din närmaste it-ansvariga på skolan eller i kommunen. Då kanske även du kan få tillgång till film som håller högsta bildkvalitet!

 

Måns Larsson, SLI AB