Tränar svenskan med digitala verktyg

– Många barn som kommer till Sverige är väldigt skolmotiverade. Det är viktigt att visa dem olika verktyg så att de kan fortsätta träna svenska

hemifrån – men det måste följas upp i klassrummet, säger Hülya Basaran, lärare och författare till boken ”Nyanlända elever i mitt klassrum”.

Eleverna har bara gått i den svenska skolan i några veckor, men är redan igång och pratar så smått på svenska med varandra. Mottagningsenheten Välkomsten är den första kontakten med det svenska skolsystemet som nyanlända barn i grundskoleåldern som kommit till Trollhättan har, och deras sug efter att lära sig det nya språket går inte att ta miste på.

På Välkomsten kartläggs elevernas språk, erfarenheter, litteracitet och numeracitet samtidigt som undervisningen i svenska som andraspråk och andra ämnen sätts igång. Efter åtta veckor slussas eleverna vidare till ”vanliga” grundskolor.

Den här dagen har Hülya tio tonårstjejer och -killar från Afghanistan, Somalia och Albanien i sitt klassrum. Hülya är lärare i svenska som andraspråk och arbetar som förstelärare på mottagningsenheten. Hon är en efterfrågad föredragshållare om nyanländas lärande – inte minst sedan hennes bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum – Språkutveckling med digitala resurser” kom ut i vintras.

– Om vi öppnar våra klassrum på digitala ytor har barnen möjlighet att jobba hemifrån efter skoltid samtidigt som föräldrarna får en inblick i vad vi gör i skolan. Det känner jag starkt för, säger hon med eftertryck.

På dagens lektion tränar Hülyas elever på klockan med hjälp av appen Moji Klockis. Eller, klockan kan eleverna redan – nu ska de även lära sig den på svenska och få koll på prepositioner och uttryck som i, på, mellan, hel och halv. En spökröst ger instruktioner som ”ställ klockan på halv ett” och eleverna försöker koncentrerat få visarna rätt.

– Det här sättet att jobba bjuder in till samtal på ett annat sätt än om de bara sitter och ritar in visarna på ett papper. Det är ju språket vi vill åt. Med appen får de höra svenska talas och på min genomgång pratar vi om timvisare, minutvisare, hel och halv och så vidare, så att de lär sig begreppen. Appen går också bra att använda för barn som ännu inte lärt sig läsa, säger Hülya.

Hon är noga med att poängtera att eleverna inte är tomma blad bara för att de inte behärskar svenska språket fullt ut. Att kartlägga elevernas förkunskaper gör det möjligt att skapa en mer anpassad undervisning. Inlärningen gynnas också om hon använder saker som eleverna känner igen och har en förförståelse för – som surfplattor.

– Det jag tycker om med digitala resurser är att de är multimodala och flerspråkiga. Men man ska inte ha en övertro på att sätta en platta i händerna på eleverna – det handlar också om det sociokulturella klimatet i klassrummet. Man måste prata om det eleverna lär sig och sätta det i ett sammanhang. Det ska inte bara vara ett görande med digitala verktyg, utan det krävs ett för- och efterarbete i klassrummet.

Som exempel tar hon det besök på en bondgård som hon och eleverna ska åka på dagen efter. Eleverna har i förväg fått kolla på en film från bondgården och under studiebesöket ser Hülya till att ta många nya bilder, både på resan dit och på plats.

– Fotona går att lägga in i en presentation och eleverna kan sedan skriva en återberättande text med dem som stöd. De kan också få berätta om besöket i kronologisk ordning utifrån bilderna; ”först åkte vi buss, sedan mötte bonden Brynolf oss” och så vidare. Eleverna minns bättre när det finns något att gå tillbaka och titta på och det går också att återkoppla vid lektioner i framtiden, till exempel om vi pratar om kost.

Hülya förespråkar starkt att sva-lärare samarbetar med lärare i andra ämnen. Hon berättar att hon själv jobbat ihop med en träslöjdslärare, som tidigare inte undervisat nyanlända i grupp.

– Vi planerade förarbetet i klassrummet tillsammans. Eleverna skulle göra smörknivar och nyckelringar och slöjdläraren fotograferade och skapade instruktioner med bildstöd. Det var en väldigt bra hjälp för våra elever, både vad gäller slöjden och även för inlärningen av verb – de fick lära sig att man filar med en fil och sågar med en såg, säger hon och tillägger:

– Det är väldigt bra om språklärare samarbetar kring undervisningen med lärare i andra ämnen, så att eleverna lär sig språket i ett sammanhang. Tillsammans hjälper vi eleverna att utveckla ett språk.

Text Sofia Stridsman Foto Anna-Lena Lundqvist

 

Fem tips på verktyg som Hülya använder

  • Making Sequences: En app där du kan använda befintliga sekvensbilder eller lägg till egna bilder, text och ljud.
  • Alfavux: En app för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet.
  • Skolstil 2: En skrivapp med talsyntes – skriv i appen och få texten uppläst.
  • Explain Everything: Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller skapa en gemensam berättelse. Appen gör det enkelt att kombinera bild, text, video och ljud.

 

Fler tips finns på Hülyas blogg:
http://frokenhulya.wordpress.com

 

Hülyas tips: Så kan du utveckla elevernas språk och läsning

Hülya Basaran använder sig av aktiviteter före, under och efter läsning för att utveckla elevernas språk och stötta dem i att förstå texten de läser.

FÖRE LÄSNING:

Att lyfta fram ord, titel eller inledning för att föra ett samtal om vad eleverna tror att texten ska handla om.

UNDER LÄSNING:

Sammanfatta innehållet. Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord, genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.

EFTER LÄSNING:

Sant eller falskt: Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Källa: Hülya Basaran.