SLI tipsar om lösningar på teknikstrul

Webbläsare, servrar och bristande kapacitet i nätet. Det finns många orsaker till att tekniken är seg eller inte funkar som den ska.

SLI:s vd Måns Larsson tipsar här om några åtgärder som gör att tekniken flyter bättre.

Enklare inloggningar med Skolfederation

– Skolfederation är en samarbetsyta mellan kommuner och tjänsteleverantörer som förenklar kontohantering och inloggning. Visionen är att en användare bara ska behöva logga in en enda gång under arbetsdagen för att nå alla system. Det kan annars vara många lösenord och inloggningar att komma ihåg, men det slipper de som ansluter sig:

http://skolfederation.se

 

Växla webbläsare

– Generellt är det bra att ha fler än en webbläsare. Ibland kan det vara problem med en, för att den blivit föråldrad eller har tillägg som stör. Då är det bra att ha alternativ att ta till, säger Måns Larsson.

 

Skaffa en cache-server

– En cache-server är egentligen en kopia på det som vi har hos oss – alla filmer, helt enkelt. Med en cache-server flyttar vi dem närmare användaren, som slipper gå ut på internet och konkurrera på skolans eller kommunens linor som kan vara ganska fulla. Det ger en bättre kapacitet, säger Måns Larsson och fortsätter:

– Den som är intresserad av en cache-server kan kontakta oss och diskutera förutsättningarna. Många tror att lösningen är dyr, men det är faktiskt ganska lite pengar det handlar om. Investeringen är dessutom lätt att räkna hem, eftersom man blir av med motsvarande kapacitetsbehov.

 

Adaptiv strömning förhindrar att filmerna ”laggar”

– De flesta filmer finns i fler än en kvalitet. Det vanliga har varit att man får välja kvalitet manuellt i spelaren om man upptäcker att det ”laggar”. Med adaptiv strömning görs valet automatiskt innan det hinner ske och förhindrar därmed att filmen stannar. SLI har stöd för adaptiv strömning och det pågår ett arbete att omvandla filmer till den nya tekniken.

Varför buffrar en film?

– På SLI:s hemsida finns en utförlig artikel om varför filmer ibland stannar upp under uppspelningen:

Om filmen buffrar

Text Sofia Stridsman


Skapade kortfilmer som introduktion till svenska

Hur kan fler vägar till svenska språket öppnas för nyanlända?

Det funderade Malin Nygren på – och skapade korta filmer på Youtube som en introduktion till svenskan.

– Jag vill säga ”välkommen, här hjälper vi dig på vägen”. Det är känslan jag vill att filmerna ska förmedla. Film fungerar väldigt bra för att lära ut ett språk – du hör det talas, det går att repetera och lyssna om och om igen, säger Malin Nygren, som är journalist och projektledare med lång erfarenhet från SVT och UR, där hon bland annat jobbat med språkutvecklande program för barn.

I fjol föddes idén som lett till Youtube-filmerna ”Svenska för alla – a crash course in Swedish”. Malin ville engagera sig och bidra till att de många nyanlända får en bra start i det svenska samhället. Väntetiden på besked om uppehållstillstånd, som krävs för att få börja läsa svenska på SFI, är lång och Malin insåg att det behövs alternativa vägar för den som vill lära sig svenska språket.

I december kom första ”Svenska för alla”-filmen, som visats tusentals gånger, och sedan dess har ytterligare fyra filmer publicerats. De har ett lättillgängligt upplägg med vardagsnära teman, som hur man presenterar sig eller vilka ord och fraser som är bra att kunna när man handlar mat.

Malin Nygren säger att de tittat på Skolverkets kursplan för SFI för att få ett upplägg som följer en progression för språkinlärning. Främsta målgrupp är 18-25-åringar.

– Det går att kolla på filmerna i mobilen eller på biblioteket. Filmerna kan användas rakt av för dem som vill lära sig svenska, men också av SFI-lärare i stället för en lärobok. Vi vill göra det metodiskt och ge grunderna till ett nytt språk, säger hon och tillägger:

– Vi arbetar ideellt med filmare som vill bidra och söker fortfarande efter fler som kan hjälpa till.

Text Sofia Stridsman

 

På SLI Plus hittar du filmerna samlade under temat ”Svenska för alla”.


Så kan du undvika teknikstrul!

Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv och ett stressmoment.

– Ett trick är att låta eleverna jobba två och två vid en dator. Då blir man inte lika känsligt för teknikstrul, säger läraren Helena Kvarnsell.

För ett par år sedan genomförde forskare vid Lunds universitet en studie bland 291 lärare i två skånska kommuner. Det visade sig att problem med telefoner, datorer, digitala skrivtavlor och annan teknik kostade de medverkande lärarna 818 arbetstimmar i månaden. Det innebär att 5 av de 291 lärartjänsterna helt och hållet gick åt till att hantera teknikproblem. Eleverna drabbades genom förlorad undervisningstid.

– Ofta förutsätts lärarna ordna it-strul, men precis som att det kommer någon och lagar en vattenläcka så ska det finnas personer som sköter tekniken. Det är inte lärarnas ansvar att fixa wifi:t om det inte fungerar, betonar Helena Kvarnsell, som är matte- och NO/tekniklärare för åk 7-9 på Björknässkolan i Nacka och som tillsammans med Håkan Fleischer skrivit boken ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik”.

Helena konstaterar samtidigt att en hygglig digital kompetens underlättar det dagliga lärararbetet.

– Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem. Är datorerna trögstartade kan det vara bra att ändra energisparläget, så att datorerna inte stängs av lika snabbt, tipsar hon.

På hennes skola lämnar eleverna in sina skoldatorer över sommarlovet. Då görs ominstalleringar och uppdateringar och nya program läggs in. När sjuorna får sina nya datorer vid terminsstart brukar några av lärarna ha en studiedag ihop med skolans it-tekniker, där eleverna får basal information om upphovsrätt och får lära sig hur datorerna ska hanteras och förvaras och hur plattformar används.

– Teknikstrul kan bero på både inre och yttre faktorer. Det är bra att kunna förebygga handhavandefel genom att låta eleverna kolla igenom vår portal och mejlen och visa hur de kan spara lösenord, hur vissa program läggs till och hur notiser stängs av.

För att förhindra att undervisningstid går till spillo på grund av teknikstrul tycker Helena att skolan bör ha några lånedatorer som snabbt går att hämta ut. Fungerar inte tekniken som tänkt brukar hon också styra om uppgifter och låta eleverna jobba i par vid en dator.

– Annat som kan hända är att nätet inte orkar med, till exempel när jag tänkt att eleverna ska titta på en streamad film. Då brukar jag be dem sprida ut sig så att några sitter i klassrummet och andra i korridoren eller liknande, så att de hamnar vid olika accesspunkter. Då brukar det gå. Blir det riktigt tokigt får jag göra om planeringen och visa filmen på duken i klassrummet i stället.

Text Sofia Stridsman

 

Citat:

Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem.

Helena Kvarnsell


Digitala verktyg gav nytändning!

”Det finns så mycket att visa”

Appar, filmer och andra digitala verktyg har gett kemiläraren Per Lindgren en nytändning efter 30 år i yrket. Hans entusiasm smittar eleverna i Jönköping.

– De är så taggade, säger Per Lindgren som håller på att få stjärnstatus i skolvärlden.

Vid en första anblick är det som att kliva in i vilken typisk kemisal som helst. Här finns ett väl använt dragskåp, diverse mätkärl, spänningsaggregat och en rejäl e-kolv fylld med en rosa vätska.

Men i Gradängsalen – framför elever-na i Erik Dahlbergsgymnasiets klass Na15c – utmärker sig läraren med den vita rocken, det rufsiga grå håret och det ivriga engagemanget. Per är inte bara kemilärare utan även medlem i det svenska kemilandslaget.

– Det finns nog ingen i Sverige som har gjort så många experiment som jag, säger Per, medan han far omkring bland elsladdar, färgade vätskor och en skvätt svavelsyra som helst inte ska välta ut på bordet.

Han kan inte dölja sin förtjusning över den nya app han har nosat reda på. Med hjälp av ljuset kan man med den bestämma ett färgämnes koncentration i exempelvis läsk.

– Grymt fränt! Man lär sig både matematik och förståelse av kemi, säger han medan eleverna Sanna Åkesson och Victor Malm testar med mobiltelefonerna.

– Coolt!

Appen ger Sanna Åkesson en aha-upplevelse. Sådana tycks Pers lektioner vara fyllda av.

– Han har alltid någonting på gång. Det är alltid något nytt, jättecoola saker som han kopplar till verkligheten, säger hon.

Hennes upplevelse är ett tydligt exempel på energin under Per Lindgrens kemilektioner. Ett annat exempel är eleven som plötsligt smäller av en stor vätgasballong i bakgrunden och lägger ut den dramatiska explosionen på Snapchat via telefonen.

Kemilektionerna består av både ett äkta intresse från elevernas sida och friheten att pröva sig fram, även om Per betonar att inte alla elever har lika lösa tyglar i kemisalen.

– Man törs inte lämna dem där inne för mycket. Det finns farliga experiment och de vill ofta göra sådant, filma och lägga ut.

Efter mer än 30 år i yrket har de digitala verktygen inneburit en nytändning för honom. Plötsligt öppnar sig en ny värld av möjligheter att använda ny teknik i sina laborationer och för att sprida dem, exempelvis i SLI:s filmserie ”Area 41 – Kemins grunder” där Per experimenterar i en studio. Filmerna riktar sig främst till högstadiet och årskurs 1 på gymnasiet, men de ses av betydligt fler än så.

Per har också gjort filmer som ligger på Youtube. Han visar gärna sina egna inspelningar på skärmen i klassrummet. Men det kan också vara experiment som filmats av någon av eleverna, exempelvis Victor Malm som gillar när det smäller och brinner.

– De digitala verktygen är en otroligt trevlig möjlighet att kunna variera undervisningen på och få engagerade elever i både matematik och kemi som jag undervisar i, säger Per.

Startskottet för hans resa in i den digitala världen var när eleverna började få egna datorer.

– Det gällde att haka på och se de möjligheter som fanns. Inom kemin finns jättemycket att visa.

Sedan dess har möjligheterna blivit både fler och billigare. Per minns hur han fick tillstånd att köpa ett molekylritningsprogram som kostade en halv miljon kronor för femton år sedan, men missade köpet eftersom han inte beställde i tid.

– Efter ett halvår kostade det hälften. Nu är det gratis!

Per Lindgren har haft kurser för lärare, men det tar ”hur lång tid som helst” för dem att lära sig medan eleverna nappar direkt. Att jobba på elevernas villkor är med Pers ord ”fränt”:

– De är så taggade, de tar massor av bilder på det vi skriver och det som händer. De är sugna på att göra mycket.

Men också han själv lär sig nytt.

– Jag hittar alltid nya infallsvinklar.

Med Pers intresse för kemi diskuterar han gärna reaktionsmekanismer även utanför skoltid. Båda hans söner är också kemister.

Per har tagit fram ett utbildningsmaterial till ”Area 41 – Kemins grunder” och får nu vänja sig vid att bli igenkänd av personer som utbrister ”Åh, det är ju du!” utan att veta hans namn.

I klassrummet i Jönköping har han redan stjärnstatus, det är tydligt på lektionen före lunch.

– Filmerna han visar kan vi kolla på hemma, det är jättebra framför allt inför prov, säger Sanna Åkesson.

Hon är märkbart fascinerad av den nya appen som hennes kemilärare har tipsat om och som han tänker sprida vidare.

– Det bara växer, säger Per. Det finns hur mycket som helst och det blir bara billigare och billigare. Det är så fränt!

 

Text Johan Wangström Foto Anna Hållams

 

Pers bästa digitala verktyg

  • Dokumentkamera. Sänder laborationer och dokument till en stor skärm så att alla kan se från sin plats i skolbänken.
  • Egna filmer och videoklipp. Filmer som eleverna själva eller läraren har filmat kan visas för alla.
  • ChemSketch. Ett gratis molekyl-ritningsprogram.
  • Color Grab (Android) eller ColorAssist (IOS). Mobilappar som kan användas för att mäta koncentration av färgämne i en läsk eller liknande. Eleverna använder sin egen mobil som läser av RGB-färger.
  • GeoGebra. En programvara för att lösa matematikuppgifter: geogebra.org.
  • Wolfram Alpha. En webbsajt som löser matematikuppgifter och mycket annat: wolframalpha.com.
  • Kahoot. En webbsajt för interaktiv frågesport där man som lärare skapar frågor som eleverna kan svara på genom exempelvis mobiltelefonen: getkahoot.com.
  • Logger Pro. En programvara som gör datorn till ett mätinstrument inom en rad områden för att förstå naturvetenskap, till exempel hastighet och acceleration.

 

 

Är du nästa Per Lindgren?

Saknar du något filmmaterial för undervisningen på SLI.SE? Kanske borde uppföljaren till vår filmserie ”Area 41” handla om din undervisningsmetod? SLI efterlyser tips och idéer för kommande produktioner. Hör av dig till oss! Kontaktupp­gifter hittar du på sli.se/foretaget/om-oss.

 

 

Mer om kemi på SLI Play

”Area 41 – Kemins grunder” med Per Lindgren hittar du på SLI Play på SLI.SE om din mediecentral har serien i sitt utbud. I höst är det premiär för tio nya filmer i serien.

På SLI Play finns även andra filmer om naturvetenskap. Ett exempel är serien ”1  minut om” som på ett engagerande och kortfattat sätt beskriver fenomen inom bland annat astronomi, ekonomi och historia.

 

Andra kemitips

  • Umeå universitets sajt Skolkemi hittar du på chem-www4.ad.umu.se:8081/skolkemi.
  • På krc.su.se finns Kemilärarnas resursrum.
  • Interaktiva simuleringar finns på phet.colorado.edu/en/simulations/category/chemistry/general.

 


Jagar skatter – och kunskap!

En skattjakt i närmiljön med hjälp av digitala verktyg. Eller med andra ord: kulturell geocaching, som över 1 500 elever i Kalmar och Oskarshamn varit ute på.

– Utomhuspedagogik är väldigt spännande. Det är skönt för eleverna att komma utanför klassrummet och det blir ett upplevelsebaserat lärande. Geocaching är även bra fortbildning för lärarna. De ser hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen, säger Mia Billmark, IKT-pedagog på AV-Media i Kalmar län och projektledare för Skapande skola-projektet kulturell geocaching.

Hon har det senaste läsåret samarbetat med Helén Andersson, pedagog från Kalmar läns museum, för att koppla ihop lokal kulturhistoria med modern teknik – därav namnet kulturell geocaching.

De har tillsammans varit ute i de medverkande klasserna och berättat vad geocaching är och visat hur appen som används funkar. Eleverna har fått i uppdrag att gruppvis skapa egna geocacher, eller skatter, som de gömt på valfri plats i skolans närområde.

I uppgiften har även ingått att eleverna läser in sig på platsen och skriver en faktatext om den.

– Vi har tipsat om en sajt, Kalmarlexikon.se, men de har även fått leta i hembygdsböcker och andra källor. Det är väldigt bra träning i informationsinhämtning och källkritik, säger Mia Billmark.

Eleverna har också formulerat en faktafråga kopplad till platsen och skapat en QR-kod (se förklaring i ruta här intill) som de klistrat på skatten.

Mia konstaterar att det är många förmågor som tränas och många ämnen som innefattas av projektet, som idrott och hälsa, historia, geografi och svenska.

– Geocaching är ett väldigt konkret och ämnesövergripande sätt att arbeta. Eleverna får en digital kompetens som de kommer ha nytta av i framtiden och de får lära sig kartläsning och att kunna plocka ut koordinater.

 

På den stora skattjaktsdagen har Mia haft med sig mini-ipads, som AV-Media i Kalmar län köpt in, som eleverna använt för att navigera sig fram till skatterna.

– Vi vill jobba för en likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll vad skolan har för verktyg eller vad eleverna har med sig hemifrån, säger hon.

Hittills har 1500 elever i årskurserna 3 och 5 i Kalmar och Oskarshamn deltagit i den digitala skattjakten. Responsen har varit mycket positiv, berättar Mia.

– När vi frågar eleverna vad de har fått ut framhåller de samarbetet – att de verkligen har fått träna på det.

Text Sofia Stridsman

 

 

 

Det här är geocaching

Geocaching är en modern version av gömma nyckeln eller skattjakt och passar för alla som har en bärbar GPS-enhet, till exempel i mobilen.

Det går till så att någon gömt en vattentät burk eller liknande, med en loggbok och en penna som viktigaste innehåll. Så noggranna koordinater som möjligt till gömman publiceras – ibland tillsammans med ledtrådar – på en webbplats på internet. Intresserade kan leta upp gömman, geocachen, och anteckna sig i loggboken. När man är uppkopplad nästa gång loggar man också in på sidan på nätet, så att alla kan läsa loggarna utan att leta upp gömman i fråga.

Källa: geocaching.se

 

Det här är en QR-kod

En quick response-kod, QR-kod, är en sorts streckkod som innehåller information i form av text och/eller siffror. Om du har en QR-kod-läsare i form av en app i mobilen kan du scanna av koden och enkelt slussas vidare till en sajt med den inlagda informationen.

I Kalmarprojektet får eleverna skriva faktafrågor kopplade till platsen för skatten och sedan skapa en QR-kod. När kompisarna hittar skatten och scannar koden slussas de till en sajt där de får läsa frågan. Svaret skriver de bara ner på ett papper och lämnar in till lärarna.

 

Så går du tillväga

  1. Ett bra verktyg för geocaching är surfplatta med inbyggd GPS, eftersom det då går att jobba i offline-läge.
  2. Använd kartor från någon av de stora sajterna. Kalmarprojektet har valt Eniros, från kartor.eniro.se.
  1. Ladda hem appen Geocaching.
  2. .Ni kan antingen skapa egna cacher (skatter) och gömma dem, eller leta efter befintliga som redan finns utplacerade. Om ni gömmer en egen skatt lägger ni in så noggranna koordinater som möjligt för gömstället.

– Våra cacher är inte officiella, alltså utlagda så att alla kan se dem på en sajt, utan det är bara klassen som kan se var de ligger, säger Mia Billmark.

Hon råder den som vill testa på geocaching att dela in klassen i mindre grupper och skaffa separata geocaching-konton åt var och en av dessa, speciellt om ni tänkt leta redan utplacerade skatter.

– Geoaching är en slags sport och det gäller att respektera de regler som finns om ni letar befintliga skatter. Man ska till exempel inte logga samma skatt med samma konto tio gånger, berättar Mia Billmark.

 

Mer på SLI.SE

Mia Billmark har sammanställt matnyttiga resurser kring geocaching i undervisningen på SLI Plus under projektnamnet Geocaching i skolan.

 

 


Digitala verktyg åt alla!

Inom två år ska all personal i grundskola och förskola ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Det är en del av det förslag till nationell it-strategi som Skolverket har lagt fram.

Myndigheten konstaterar att både tillgång till digitala verktyg och digital kompetens i dag skiljer sig mellan elever.

– Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till it ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs i vidare studier, i yrkeslivet och som medborgare, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Skolverket föreslår att alla som arbetar med barn ska få tillgång till ett eget digitalt verktyg inom två år och att alla elever i grundskolan ska ha det inom tre år.

För att användningen av digital teknik ska bli en naturlig del av verksamheten planerar Skolverket insatser för att utveckla den digitala kompetensen på alla nivåer i skolan.

– Framför allt behövs tid för att utveckla personalens kompetens. Ett viktigt exempel är hur lärarna ska planera och genomföra undervisningen så att digitala hjälpmedel bidrar till elevernas lärande och inte stör och distraherar, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket.


Så görs nanotekniken begriplig

Skolelever ska få en bättre förståelse för nanoteknik. Därför har forskaren Konrad Schönborn utvecklat en virtuell verklighet som ska göra tekniken begriplig.

Att förstå exakt hur små objekt nanovetenskap handlar om är svårt. Detta vill Konrad Schönborn, forskare på Institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet, ändra på. Tillsammans med kollegorna Gunnar Höst och Karljohan Lundin Palmerius har han utvecklat en virtuell verklighet där man kan gripa efter miljondels millimeter små nanorör, kolmolekyler som liknar ihoprullat hönsnät.

– När jag har frågat skolklasser vad nano är blir svaret ofta ”något väldigt litet”. Vi vill fördjupa den kunskapen. Den här generationen kommer att ha nanotekniken i sin vardag och det är de som ska arbeta med den här tekniken, säger Konrad Schönborn.

Eleverna står med 3D-glasögon framför en 3D-tv där de kan se både nanorör och sig själva. Genom att greppa nanorören får de en känsla för hur rören reagerar.

 

 

Detta är nanoteknik

  • Teknik för att tillverka, påverka och hantera material och objekt med dimensioner i storleksordningen 1–100 nanometer (miljondels millimeter).
  • Nanoteknik förekommer huvudsakligen inom medicin, kemi, biologi, fysik, elektronik och materialvetenskap.
  • Exempel på objekt är virus, förbränningspartiklar och människans DNA.

Källa: Nationalencyklopedin


Lättläst i Läshörnan

Tips på lättlästa böcker

  • Djungelkungen i Brasilien av Erik Johansson
  • Erik kör cross av Torsten Bengtsson
  • Alvas valpsommar av Susanne Pelger
  • Skolfoto av Thomas Halling
  • Varning för tanter av Mette Vedsö
  • Rosa, det är jag av Iben Harboe
  • Ska vi ses? av Mårten Melin
  • Amirs alfabet av Morten Dürr

Tränar svenskan med digitala verktyg

– Många barn som kommer till Sverige är väldigt skolmotiverade. Det är viktigt att visa dem olika verktyg så att de kan fortsätta träna svenska

hemifrån – men det måste följas upp i klassrummet, säger Hülya Basaran, lärare och författare till boken ”Nyanlända elever i mitt klassrum”.

Eleverna har bara gått i den svenska skolan i några veckor, men är redan igång och pratar så smått på svenska med varandra. Mottagningsenheten Välkomsten är den första kontakten med det svenska skolsystemet som nyanlända barn i grundskoleåldern som kommit till Trollhättan har, och deras sug efter att lära sig det nya språket går inte att ta miste på.

På Välkomsten kartläggs elevernas språk, erfarenheter, litteracitet och numeracitet samtidigt som undervisningen i svenska som andraspråk och andra ämnen sätts igång. Efter åtta veckor slussas eleverna vidare till ”vanliga” grundskolor.

Den här dagen har Hülya tio tonårstjejer och -killar från Afghanistan, Somalia och Albanien i sitt klassrum. Hülya är lärare i svenska som andraspråk och arbetar som förstelärare på mottagningsenheten. Hon är en efterfrågad föredragshållare om nyanländas lärande – inte minst sedan hennes bok ”Nyanlända elever i mitt klassrum – Språkutveckling med digitala resurser” kom ut i vintras.

– Om vi öppnar våra klassrum på digitala ytor har barnen möjlighet att jobba hemifrån efter skoltid samtidigt som föräldrarna får en inblick i vad vi gör i skolan. Det känner jag starkt för, säger hon med eftertryck.

På dagens lektion tränar Hülyas elever på klockan med hjälp av appen Moji Klockis. Eller, klockan kan eleverna redan – nu ska de även lära sig den på svenska och få koll på prepositioner och uttryck som i, på, mellan, hel och halv. En spökröst ger instruktioner som ”ställ klockan på halv ett” och eleverna försöker koncentrerat få visarna rätt.

– Det här sättet att jobba bjuder in till samtal på ett annat sätt än om de bara sitter och ritar in visarna på ett papper. Det är ju språket vi vill åt. Med appen får de höra svenska talas och på min genomgång pratar vi om timvisare, minutvisare, hel och halv och så vidare, så att de lär sig begreppen. Appen går också bra att använda för barn som ännu inte lärt sig läsa, säger Hülya.

Hon är noga med att poängtera att eleverna inte är tomma blad bara för att de inte behärskar svenska språket fullt ut. Att kartlägga elevernas förkunskaper gör det möjligt att skapa en mer anpassad undervisning. Inlärningen gynnas också om hon använder saker som eleverna känner igen och har en förförståelse för – som surfplattor.

– Det jag tycker om med digitala resurser är att de är multimodala och flerspråkiga. Men man ska inte ha en övertro på att sätta en platta i händerna på eleverna – det handlar också om det sociokulturella klimatet i klassrummet. Man måste prata om det eleverna lär sig och sätta det i ett sammanhang. Det ska inte bara vara ett görande med digitala verktyg, utan det krävs ett för- och efterarbete i klassrummet.

Som exempel tar hon det besök på en bondgård som hon och eleverna ska åka på dagen efter. Eleverna har i förväg fått kolla på en film från bondgården och under studiebesöket ser Hülya till att ta många nya bilder, både på resan dit och på plats.

– Fotona går att lägga in i en presentation och eleverna kan sedan skriva en återberättande text med dem som stöd. De kan också få berätta om besöket i kronologisk ordning utifrån bilderna; ”först åkte vi buss, sedan mötte bonden Brynolf oss” och så vidare. Eleverna minns bättre när det finns något att gå tillbaka och titta på och det går också att återkoppla vid lektioner i framtiden, till exempel om vi pratar om kost.

Hülya förespråkar starkt att sva-lärare samarbetar med lärare i andra ämnen. Hon berättar att hon själv jobbat ihop med en träslöjdslärare, som tidigare inte undervisat nyanlända i grupp.

– Vi planerade förarbetet i klassrummet tillsammans. Eleverna skulle göra smörknivar och nyckelringar och slöjdläraren fotograferade och skapade instruktioner med bildstöd. Det var en väldigt bra hjälp för våra elever, både vad gäller slöjden och även för inlärningen av verb – de fick lära sig att man filar med en fil och sågar med en såg, säger hon och tillägger:

– Det är väldigt bra om språklärare samarbetar kring undervisningen med lärare i andra ämnen, så att eleverna lär sig språket i ett sammanhang. Tillsammans hjälper vi eleverna att utveckla ett språk.

Text Sofia Stridsman Foto Anna-Lena Lundqvist

 

Fem tips på verktyg som Hülya använder

  • Making Sequences: En app där du kan använda befintliga sekvensbilder eller lägg till egna bilder, text och ljud.
  • Alfavux: En app för den tidiga läs- och skrivinlärningen med tillhörande bilder och ljud som stöd. Användaren tränar fonologisk medvetenhet genom att dra bokstäverna till rätt plats i ordet.
  • Skolstil 2: En skrivapp med talsyntes – skriv i appen och få texten uppläst.
  • Explain Everything: Skapa genomgångar för att flippa ditt klassrum eller skapa en gemensam berättelse. Appen gör det enkelt att kombinera bild, text, video och ljud.

 

Fler tips finns på Hülyas blogg:
http://frokenhulya.wordpress.com

 

Hülyas tips: Så kan du utveckla elevernas språk och läsning

Hülya Basaran använder sig av aktiviteter före, under och efter läsning för att utveckla elevernas språk och stötta dem i att förstå texten de läser.

FÖRE LÄSNING:

Att lyfta fram ord, titel eller inledning för att föra ett samtal om vad eleverna tror att texten ska handla om.

UNDER LÄSNING:

Sammanfatta innehållet. Eleverna kan sammanfatta varje stycke med egna ord, genom att återberätta eller genom att skriva en sammanfattning.

EFTER LÄSNING:

Sant eller falskt: Skriv påståenden om texten där eleverna tar ställning om det är sant eller falskt. Här kan du använda digitala quiz som Kahoot.

Källa: Hülya Basaran.