Snacka om tolerans med digitala verktyg

Att undervisa om tolerans och främlingsfientlighet i klassrummet är inte helt enkelt. Gymnasieläraren Michael Allard tror mycket på att väcka elevernas känslor. Han har tillsammans med en kollega tagit fram ett undervisnings­material, med digitala övningar som uppmanar till eftertanke.

En blek höstsol lyser in genom fönstret i klassrummet på Alléskolan i Hallsberg där Michael Allard precis börjat sin lektion i samhällsvetenskap. Eleverna, som går första året på vård- och omsorgsprogrammet, fäller upp paddorna. Dagens lektion handlar om främlingsfientlighet och intolerans. Michael Allard instruerar eleverna att gå in på Ping Pong, Alléskolans gemensamma webbaserade lärplattform.

– I dag ska vi börja med en övning som heter ”Packa väskan”. Ni kan börja med att hämta bilden som ligger i lektionsmappen, säger han.

En gammal svart-vit bild med barn som har namnlappar runt halsarna dyker upp på skärmarna. Eleverna får till uppgift att tänka över i vilket sammanhang den är tagen. Vilka är dessa barn, och vad håller på att hända med dem? Eleverna kommer snart fram till att det är finska krigsbarn som skickades ensamma till Sverige under andra världskriget. Varför är inte föräldrarna med? undrar Michael Allard.

– Jag tror att föräldrarna tänkte på barnens framtid och därför skickade iväg dem till Sverige, säger eleven Samir Mohamed, som själv har flytt från Afghanistan.

Syftet med dagens lektion är att öka elevernas förståelse kring flykt och flyktingars villkor. Frågan är högaktuell, inte minst i klassen där mer än en tredjedel av eleverna har egna erfarenheter av migration. Michael Allard går vidare till nästa övning.

– Okej, nu föreställer vi oss att det har utbrutit krig i Sverige. Ni måste lämna landet i en buss. Det är bråttom! Ni får två minuter på er att bestämma vad ni ska ha med er, säger han och ställer klockan.

Eleverna börjar febrilt anteckna. ”Får man ha med sig djur?” undrar någon. Uppgiften fortsätter med att eleverna får ytterligare två minuter för att skriva ned vilka personer de vill ta med sig på bussen. När tiden är slut ropar Michael Allard att förutsättningarna ändrats. Bussen fungerar inte. Nu är enda möjligheten att fly i en bil. Eleverna tar fram sina listor och prioriterar. Bara fyra ägodelar och fyra personer kan följa med till det nya landet. Några av tjejerna kommer fram till att pengar, mobiltelefon, laddare och ID-handling är viktigast att ta med.

Efteråt pratar Michael Allard med eleverna om övningen och frågar vad som skulle få dem att fly från Sverige.

– Om en nazistisk grupp skulle ta makten här, då skulle jag nog fly igen med min familj, säger Mesbah Nazari.

Enligt Michael Allard är det särskilt viktigt att arbeta med frågor som rör tolerans i dagens samhällsklimat. Hatet och hotet på nätet blir i förlängningen ett demokratiproblem.

– Det har blivit ett samhällsklimat där folk skriver ut allt de tycker på nätet. Det innebär att människor som står upp mot rasism och intolerans kan möta mycket motstånd och tvingas leva med skyddad identitet, säger han.

Dagens lektion ingår i ett block kring demokrati och mänskliga rättigheter som Michael Allard arbetat fram tillsammans med en kollega. Under tidigare lektioner har klassen bland annat lyssnat på en pod om förintelsen, diskuterat mänskliga rättigheter och sett filmen ”Die Welle”, en tysk thriller som handlar om en lärare som gör ett klassrumsexperiment för att visa eleverna hur lätt det är att manipulera massorna. Michael Allard har arbetat i många år med frågor som gäller tolerans, och även tagit fram metodmaterial för myndigheten Forum för levande historia.

– De övningar vi gjorde i dag bygger mycket på känslor. Jag tror på att jobba på det sättet, att beröra eleverna. På det sättet kan man uppnå en ökad förståelse för andra människors villkor.

Han poängterar att klassen även arbetar faktabaserat, men understryker att det är viktigt att få in ”kött och blod” i undervisningen. Michael Allard tycker själv att begreppet tolerans kan vara komplext. Han brukar vända på det och i stället tänka att hans uppgift är att arbeta mot intolerans.

– Jag tror att övningarna vi gjorde i dag fungerar så. Samtidigt var jag lite orolig över hur elever med flykterfarenheter skulle reagera. Därför pratade jag med dem innan för att förbereda dem på vad som skulle komma, så att de inte skulle uppleva det traumatiskt.

Gymnasieeleverna Ali Reza Hassami och Victoria Hjärtedal satt längst fram i klassrummet under lektionen. Ali Reza Hassami har flytt ensam till Sverige från Iran, där hans afghanska familj bor kvar. Resan genom Europa var svår. Ali Reza Hassami fick betala människosmugglare och färdades vissa sträckor under ett tåg. Sedan två år tillbaka bor han i Vingåker och arbetar extra inom äldreomsorgen.

– Jag tycker det här var en intressant lektion, eftersom det här hänt mig på riktigt. På sista frågan, om vilka som skulle få följa med på flykten, tog jag bort mig själv. Det är bättre om de andra i min familj får fly till ett annat ställe, säger Ali Reza Hassami.

Victoria Hjärtedal tycker också att lektionen var väldigt intressant. Hon menar att övningarna ger en större förståelse för alla som flytt.

– Micke är bäst. Han vill verkligen att vi i klassrummet lär känna varandra och interagerar.

Att undervisa om svåra frågor ställer krav på läraren. Michael Allards tips till lärare är att börja hos sig själv. Han menar att tolerans är ett komplext begrepp och att man bör fundera över vad som ska uppnås med lektionen. Ett sätt för att öka sin egen kunskap är vidareutbildning.

– Vi är några på skolan som tillsammans med rektor går en kurs i hur man kan arbeta mot främlingsfientlighet i skolan. Det är en kurs som går på flera universitet i landet.

När det gäller lektionsplaneringen hämtar Michael Allard mycket inspiration från Forum för levande historias webbplats.

– När jag bestämt mig för ett tema så söker jag vidare på exempelvis Youtube eller SVT Play. Om man vet vad man vill ha, finns där mycket att ösa ur, säger Michael Allard.

Under själva lektionerna arbetar eleverna mycket via sin padda inloggade i Ping Pong. Där lägger Michael Allard in aktuella moment och övningar.

– Vi använder den hela tiden, den fungerar väldigt bra som plattform.

Text ida måwe foto jonas bilberg

Mer på SLI Om tolerans

Övningar med handledning

”Vi, folket”, är namnet på det material om tolerans på SLI Plus som Michael
Allard och Karin Axelsson arbetat fram, komplett med övningar och handledningar .

Filmer

Michael Allard har även gjort ett tema i SLI Plus med utgångspunkt från några filmer från Forum för levande historia. Sök på: ”Diktatur och folkmord: film för klassrummet.”

Visste du att …

… flera filmer från Forum för levande historia finns tillgängliga i SLI:s basutbud av filmer.

 


Hallå där Johan Engdahl!

AV-Media Kalmar län satsar på verktyget SLI Plus för att göra det enklare för länets lärare att arbeta systematiskt med film i undervisningen.

Sedan september ger mediecentralen i Kalmar sina pedagoger möjlighet att använda tilläggsverktyget SLI Plus. Johan Engdahl, verksamhetsansvarig för AV-Media Kalmar län, ser flera fördelar med detta.

– Vår tanke med SLI Plus är att kunna ge pedagogerna ett verktyg för att kunna jobba mer systematiskt med film i lärandet. Förhoppningen är att det ska underlätta planeringen och på sikt skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande. I Plus kan du som lärare samla ditt kvalitetsgranskade digitala material som finns i mediekatalogens Play. Allt via samma inloggning.

Tanken med verktyget är att utifrån de filmresurser som finns i SLI Plus, genom mediekatalogens Play, skapa teman, lektionsplaneringar och pedagogiska planeringar.

– När pedagogerna skapar pedagogiska planeringar kan de enkelt koppla dem till läroplanens kunskapskrav, syfte och vilka förmågor som de arbetar med. Att verktyget har en tydlig koppling till skolverkets krav och rekommendationer ser vi som en väldigt viktigt faktor för att undervisningen ska bli tydlig och konkret, menar Johan Engdahl.

Han ser framför sig att verktyget kan användas på lite olika sätt, till exempel av den enskilda pedagogen som vill strukturera upp sina egna planeringar kring film.

– Läraren kan spara sina planeringar till nästa år, göra förfiningar och anpassa planeringen till en ny elevgrupp. Men, man kan också, när man är klar med planeringen, välja att dela med sig för att inspirera andra. Och man kan förstås ta del av vad andra redan gjort, kopiera planeringar man gillar och eventuellt förfina dem.

Tolv kommuner är medlemmar hos AV-Media Kalmar län. Varje skola har redan sin egen plattform. I och med satsningen på SLI Plus får man en gemensam plattform för alla lärare i länet.

– Jag tror att det här har förutsättningen att bli en bra digital samlingsplats som hela länet har tillgång till. Det skapar en delakultur – man kan inspirera och inspireras och förhoppningsvis spara tid – det tycker jag är en viktig poäng som kommer eleverna till gagn.

 

Text Åsa Larsson

 


”Kortare väg till reflektion”

Digitala verktyg kan lyfta den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Det menar förskolläraren Anton Fagergren, lärarcoach och guldäpplefinalist:

– Att filma varandra är ett bra sätt att få syn på vad som händer i läromiljön.

– Genom dokumentation kan man få syn på vad som händer i läromiljön. Hur möter vi varandra? Vad pratar vi om? Får alla komma till tals? Man kanske tror att alla barnen är engagerade, men genom dokumentationen kan man se om det verkligen stämmer, säger han.nligt Anton Fagergren är digitala verktyg inte ett mål i sig, däremot är det viktiga medel. Han menar att exempelvis surfplattor – eller lärplattor som de ofta kallas i förskolan – är väldigt bra redskap för pedagoger i förskolan. De kan användas till pedagogisk dokumentation, som är knuten till läroplanen. Men första steget är alltid att bestämma syftet. Vad är det som ska dokumenteras och varför?

Enligt Anton Fagergren är lärplattan funktionell just för att den kan användas till flera olika saker, exempelvis fota, filma och spela in ljud.

– Den gör vägen till reflektion kortare. Och det är centralt i den pedagogiska dokumentationen, som ska leda till en förändring.

År 2015 tilldelades Anton Fagergren Helge­priset, ett stipendium från Helge Jonson Ax:son stiftelse. Senaste åren har han, parallellt med sitt jobb på Irsta förskolor i Västerås, arbetat med föreläsningar och kompetensutveckling på andra förskolor.

– För mig är det här ett naturligt sätt att arbeta. Jag har ju, till skillnad från mina äldre kollegor, aldrig provat att vara förskollärare utan digitala verktyg, säger han.

Utvecklingssamtal är ett annat bra exempel där digitala verktyg kan vara behjälpliga.

Med hjälp av digital dokumentation kan den skrivna texten kompletteras med visuell media (till exempel bilder och filmer) för vårdnadshavare och barn. På Anton Fagergrens förskola använder pedagogerna appen Book Creator för att skapa e-böcker. Den tomma boken fylls med bilder, filmer och andra övningar.

– Det är också ett sätt att göra barnen delaktiga. De äldre kan rita och beskriva i e-boken samt vara med och välja vad som ska visas för föräldrarna. Det är ett lärande i sig, säger Anton Fagergren.

Det är fyra år sedan Anton Fagergren började arbeta som förskollärare i Västerås stad. Kommunen var då redan igång med en satsning på digital utveckling i förskolan. Sedan våren 2012 träffas nätverksgrupper med representanter från kommunens förskolor. Fredrik Söderlund, utvecklare för förskolan inom IT i Västerås stad, håller i mötena.

– På ett möte kan vi exempelvis prata om skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi har även något vi kallar ”skryt och byt”. Det går ut på att pedagogerna utbyter erfarenheter från olika moment de testat i verksamheten, säger han.

Enligt Fredrik Söderlund har detta lett till en bred lägstanivå hos pedagogerna när det gäller digitala arbetssätt. Under hösten anordnades även en konferens där pedagoger lyssnade på föreläsare och deltog i olika pass på temat. Satsningen gick under namnet VETT 2016. Fredrik Söderlund menar att digitala verktyg är ”grymma” komplement när förskoleverksamheten ska utformas utifrån barnens intressen.

– Det står i läroplanen att barnen ska bekanta sig med modern teknik i förskolan. På det här sättet möter moderna förskolor moderna barn, säger han.

 

 

Text: Ida Måwe
Foto: Jonas Bilberg

 

Läs mer

Gå med i Facebookgruppen ”Ipads i förskola och skola”. Där kan man ställa frågor och få svar från andra som arbetar med digitala verktyg.

 

Antons tips om Nyttig teknik i förskolan

  • Tänk problem, utvecklingsområde och fokus först för att sedan leta efter ett verktyg som kan utveckla, underlätta, förenkla området i fråga. Inte tvärtom.
  • Använd varandra och inspirera varandra. Läs på Facebook, webbsidan ”Pappas appar”, bloggar, Twitter.
  • Pröva en eller några verktyg i taget. Fyll inte lärplattorna med appar som ingen vet vad de ska användas till.
  • Bra appar kostar! Gratisversionerna fyller aldrig samma funktion och har ofta mängder med reklam.
  • Leta efter kreativa, fria verktyg som har många användningsområden. Om du behärskar verktyget kan du ta till det i många olika situationer. Ett bra exempel är verktyget ”book creator”.

Populärt på SLI.SE FÖR förskolan

Filmer

Tripp Trapp Träd

Ugglan och kompisproblemet

Barr och pinne räddar världen

Radio

Tripp Trapp Träd

Mattelåtar

Småsagor

SLI Plus

I SLI Plus finns ett antal fina teman för förskolan kring bland annat matematik, naturvetenskap och teknik.

Boktips Läshörnan

Kaninen som så gärna ville somna – En annorlunda godnattsaga, Carl-Johan Forssén Ehrlin

ABC- Boken, Jan Lööf

Monster Grå letar känslor, Sarah Holmlund

Lustfyllt lärande i UR:s förskoleutbud

Utbildningsradion producerar årligen hundratals program som riktar sig till förskolan. De finns alla tillgängliga på SLI Play.

UR:s utbud är en rik källa för förskolepedagoger Många filmer har dessutom arbetsmaterial för pedagogerna. Ett exempel är ”Tripp, trapp, träd” som både är en tv-serie, en radioserie och en app som riktar sig till barn i åldrarna 3–5 år.

– Det är en trestegsmodell där barnen kan titta och lyssna på programmen och sedan använda appen som ett pedagogiskt verktyg tillsammans. Helt enkelt ett sätt för barnen att utforska och interagera med varandra, säger Fatima Khayari, mediapedagog på UR.

Vissa program producerar UR på 20 olika språk. ”Pinos dagbok”, går att se på både sydsamiska och tigrinja.

Fatima Khayari betonar att det är viktigt att alla barn, med olika erfarenheter, ska känna sig sedda.

– Att få se ett program på sitt modersmål kan bidra till att barnet känner stolthet över sitt språk och det kan även leda till språkutveckling både i sitt modersmål och på svenska, säger Fatima Khayari.


Nyhetssnack lyfter språklektionerna

Nu lanserar SLI det nya digitala språkverktyget SLI Språk. En plattform som förser språk­lärare med löpande nyhetsartiklar och filmer till undervisningen.

– Det är en dröm för oss lärare som har svårt att få tiden att räcka till, säger spansk- och engelskläraren Noelia Martel Quintana.

Plattformen e-Språk har försett lärare och elever med digitalt material för undervisning i franska, tyska, spanska, engelska och svenska som andra språk sedan år 2003. Men i september 2016 köpte SLI den svenska rätten till allt material som tidigare lanserats under etiketten eSpråk och som från och med årsskiftet har bytt namn till SLI Språk.

Förutom ett arkiv på över 30 000 artiklar som övertagits från föregångaren kommer SLI Språk att lansera fem aktuella nyhetsartiklar i veckan och en film per månad för respektive språk. Allt material är hämtat från verkliga händelser i respektive land och klassificerade efter svårighetsgrad för eleven. Eleverna når innehållet via en kod som delas ut av läraren och kan sedan välja och vraka under kategorier som ekonomi, miljö, sport och kultur.

Noelia Martel Quintana är lärare i spanska och engelska på Polhemsskolan i Lund, där eSpråk varit en given del av undervisningen i snart fem år. Ett av målen i språkämnena är just att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i realia. För Noelia är därför den löpande uppdateringen av aktuellt material på sajten till stor hjälp.

– För mig är det ovärderligt att inte behöva leta upp aktuellt material på egen hand. Jag rekommenderar alla lärare att testa detta roliga och tidssparande verktyg, säger Noelia Martel Quintana.

Även av eleverna har eSpråk mottagits med stort intresse.

– Eleverna älskar det eftersom de själva kan välja efter egen kunskapsnivå och personligt intresse. När materialet är hämtat direkt från verkliga livet, växer dessutom deras motivation till att vilja lära sig språket på riktigt. Det är häftigt! säger Noelia Martel Quintana som välkomnar den nya mer användarvänliga plattformen.

– SLI Språk har samma innehåll som eSpråk men i en helt ny förpackning, designad som en riktig nyhetssajt. Materialet blir nu än mer inspirerande och lättillgängligt– både för elever och lärare vilket känns väldigt roligt och spännande, säger Måns Larsson, vd på SLI.

Varje vecka kommer fem nyhetsartiklar på respektive språk, samt en film i månaden.

 

Läs mer om tjänsten på: sli.se/sprak

 

 

 


Med världen i klassrummet

På Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad har varje elev på högstadiet en egen dator. Det gör att språkundervisningen enkelt kan kopplas till teman och dagsaktuella ämnen.

– De digitala verktygen tar världen direkt in i klassrummet, säger tysk- och engelsklärare Kristina Nyström.

Det är morgon på Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad. Klass 8:1 har samlats för dagens andra lektion, engelska, och nu sitter eleverna kring ett stort bord i mitten av klassrummet. Alla i strumplästen och med varsin dator framför sig. Snön faller i tjocka lager utanför fönstret. Men det är inte årets första snö- och trafikkaos som tar upp elevernas tankar den här morgonen. Donald Trump har precis valts till Amerikas president.

– Did you watch the election? frågar Charlotta Wilson, förstelärare i engelska.

Eleverna nickar. De flesta har följt valet fram till långt in på småtimmarna. En av dem, Amanda Hansson Åkerlind, har bara sovit i två timmar. Men trots många förlorade timmar sömn är stämningen förvånansvärt skärpt i rummet.

– Vad kommer att hända med de lagar om homosexuellas rättigheter att gifta sig som Obama grundade? Kan Trump ta bort dem nu? frågar Ingrid Alm.

Lektionen glider in på presidentens makt och juridiska rättigheter, allt på engelska. Här sträcks inga händer upp från de som vill ha ordet, timmen är ett naturligt samtal elever och lärare emellan. Klassen delas in i grupper om två med varsin delstat att djupdyka i: Vem är guvernör? Hur såg valresultatet ut? Till hjälp att besvara frågorna har Charlotta Wilson förberett en egen flik för uppgiften på den digitala plattformen Pearltrees, där hon samlat relevanta länkar till nyhetssajter som bland annat BBC, USA today och ABC News. Andra dagar kan eleverna hänvisas till plattformar som OneNote på Office263 och källor som New York Times, Youtube, Spotify, Twitter eller andra sociala medier. Även mobiltelefoner ses som ett välkommet hjälpmedel i undervisningen där det är lämpligt.

– Ett ordspel på mobilen är mycket mer inspirerande än att nöta glosor från en lärobok. Precis som att en låttext av Johnny Cash kan säga enormt mycket om USA:s historia. Och vad händer på twitter en dag som denna? frågar Kristina Nyström, lärare i engelska och tyska och får medhåll av sin kollega Charlotta Wilson.

– Varför ska skolengelskan egentligen skilja sig alls från det sätt som eleverna tar till sig språket på sin fritid? Om vi tar in de plattformar i undervisningen som eleverna rör sig på utanför skolan suddas linjerna mellan klassrum och fritid ut. På så sätt skapas ett intresse även utanför klassrummet, fortsätter Kristina Nyström.

Sedan Charlottas och Kristinas vägar korsades på Sjöstadsskolan år 2010 har de blivit ett sammansvetsat team ihop med övriga engelsklärare på skolan. Tillsammans har de besökt mässor och skolor med fokus på modern, digital undervisning i både Sverige och England. Inspiration och infallsvinklar de sedan föreläst om för andra lärare runt om i Sverige. Och inte minst – prövat tillsammans med sina elever.

Tack vare goda digitala förutsättningar på Sjöstadsskolan fanns möjlighet att helt lämna det läroboksbaserade tänk som präglade deras utbildning på Lärarhögskolan i mitten på 90-talet. Sjöstadsskolans rektor Lena Lindblad-Petersen hade tidigt insett fördelarna med digitala läromedel och uppmuntrade sina anställda att integrera datorer i undervisningen. Snart fick också alla elever på högstadiet en egen dator – detta redan ett halvt decennium innan den digitala undervisningen blev en obligatorisk del i den svenska läroplanen. Fortfarande ligger skolan i framkant när det kommer till digitalt lärande.

– För mig som lärare är det otroligt mycket mer inspirerande att själv kunna skräddarsy varje delkurs med högaktuellt underlag hämtad från det verkliga livet. Detta arbetssätt är mer utmanande och ökar motivationen och arbetsglädjen enormt, vilket smittar av sig på eleverna, säger Kristina Nyström.

Digitaliseringen har också möjliggjort en undervisningsform som är mer anpassningsbar efter varje elev. I klasserna blandas barn som har lätt för att lära och elever med särskilda behov.

– En elev med exempelvis dyslexi kan välja att redovisa en uppgift muntligt i stället för skriftligt, genom att skicka in en ljudfil digitalt. De digitala verktygen gör det möjligt för oss att skapa vad vi kallar gummibandsuppgifter där alla elever blir utmanade utifrån sina förutsättningar, säger Charlotta Wilson.

I takt med att läroböckerna blivit färre har också elevernas resultat förbättrats. 80 procent av alla skolans niondeklassare gick förra läsåret ut med A i betyg i engelska. Resultat som också går hand i hand med utfallen från de nationella proven. Kristina Nyström och Charlotta Wilson vill inte sticka under stol med att en del av förklaringen till de höga resultaten är socioekonomisk. Men att skolan ligger i ett område där de flesta elever har tillgång till datorer även hemma är inte hela förklaringen. En inspirerande rektor som är öppen för ny input och ett sammansvetsat lärarteam är av stor vikt. På Sjöstadsskolan har man därför etablerat en så kallad ”Sharing is caring”-kultur, där lärarna hjälper varandra med upplägg av undervisningen. Går det exempelvis att matcha teman inom engelskan med andra ämnen som SO och NO parallellt? Finns det andra infallsvinklar när det kommer till digitala informationskanaler? Kan eleverna hjälpa till med det?

– Att möta ny teknik med skepsis är inte en okej attityd hos lärare i dag. Vi måste i stället matcha den digitala självklarhet som finns hos barnen och våga vara öppna för deras verklighet. Det är först när vi släpper prestigen och öppnar blicken för nya perspektiv som vi når bästa resultat, säger Kristina Nyström.

Femtio minuter har gått. Eleverna tar sina datorer och går vidare till nästa lektion. Diskussionen om valresultatet försvinner bort i korridoren.

 

 

Text: Philippa Magnusson Foto: Jennifer Glans

 

Charlotta och Kristina tipsar om Digitala språkverktyg

  • Frångå läroboken och använd mer engelsk skönlitteratur. Många boktitlar finns i gratisversioner på nätet till exempel esl-bits.net.
  • Låt eleverna redovisa kunskap med hjälp av digitala genrer såsom bloggar, vloggar och fan fiction.
  • Utnyttja iPad eller elevernas mobiler för att göra trailers och filmer.
  • Screencast-O-Matic.com Låt eleverna agera PewDiePie och öva på genren instruktion.
  • Använd ljudinspelaren på datorerna och gör podcasts om aktuella ämnen.
  • Socrative.com är ett utmärkt verktyg för att snabbt utvärdera elevernas åsikter eller kunskaper.
  • Pearltrees.com är ett bra sätt att ta del av andras länksamlingar samt att organisera dina egna.
  • Office365 OneNote är ett exempel på en digital lärplattform där du både delar och kommunicerar kring arbetsupplägg och inlämningsuppgifter.
  • Använd gärna mobilen i klassrummet för styrda uppgifter t ex för att öva ord och fraser i spelet Kahoot och Quizlet live.
  • Delta i ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt så att du och dina kollegor får möjlighet att utföra praktiknära forskning. Engelsklärarna på Sjöstadsskolan deltar nu i ett ramprojekt kring Taskbased Language Teaching.
  • Ta del av det utvidgade ämneskollegiet i t ex Facebookgruppen ”Engelska i åk 6-9” och följ ämnesspanarna på Lärarnas Riksförbunds hemsida.
  • Prioritera tid för ämneskonferenser och fokusera på utveckling av undervisningen med fokus på det eleverna har svårt att lära sig.
  • Arrangera bokcirkel om digitala arbetssätt tillsammans med dina ämneskollegor. Boktips: Sara Bruuns böcker Klassrummet möter världen och Digitala arbetssätt i klassrummet, Maria Vannerståhls Världen i klassrummet eller Pauline Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.
  • Ordna ett TeachMeet eller Edcamp på din skola med dina kollegor och bjud gärna in grannskolorna där ni får möjlighet att utbyta idéer där ”Sharing is caring” är ledorden.
  • Sök stipendier för kompetensutveckling i utlandet. Exempel är ATLAS där du kan få stipendium för konferensbesök utanför Europa och Goetheinstitutets stipendium för tysklärare
  • Besök mässor eller föreläsningar om framtidens skola t ex BETT i London, SETT i Kista, Framtidens lärande i Stockholm eller Bokmässan i Göteborg. Detta är ett utmärkt sätt att få ta del av de senaste rönen och den nya tekniken inom digital skola.
  • Var nyfiken på vilket sätt eleverna använder engelska i sin vardag. Vilka digitala plattformar använder de och fundera tillsammans med dem hur dessa kan användas i undervisningen.