Digitala verktyg kan lyfta den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Det menar förskolläraren Anton Fagergren, lärarcoach och guldäpplefinalist:

– Att filma varandra är ett bra sätt att få syn på vad som händer i läromiljön.

– Genom dokumentation kan man få syn på vad som händer i läromiljön. Hur möter vi varandra? Vad pratar vi om? Får alla komma till tals? Man kanske tror att alla barnen är engagerade, men genom dokumentationen kan man se om det verkligen stämmer, säger han.nligt Anton Fagergren är digitala verktyg inte ett mål i sig, däremot är det viktiga medel. Han menar att exempelvis surfplattor – eller lärplattor som de ofta kallas i förskolan – är väldigt bra redskap för pedagoger i förskolan. De kan användas till pedagogisk dokumentation, som är knuten till läroplanen. Men första steget är alltid att bestämma syftet. Vad är det som ska dokumenteras och varför?

Enligt Anton Fagergren är lärplattan funktionell just för att den kan användas till flera olika saker, exempelvis fota, filma och spela in ljud.

– Den gör vägen till reflektion kortare. Och det är centralt i den pedagogiska dokumentationen, som ska leda till en förändring.

År 2015 tilldelades Anton Fagergren Helge­priset, ett stipendium från Helge Jonson Ax:son stiftelse. Senaste åren har han, parallellt med sitt jobb på Irsta förskolor i Västerås, arbetat med föreläsningar och kompetensutveckling på andra förskolor.

– För mig är det här ett naturligt sätt att arbeta. Jag har ju, till skillnad från mina äldre kollegor, aldrig provat att vara förskollärare utan digitala verktyg, säger han.

Utvecklingssamtal är ett annat bra exempel där digitala verktyg kan vara behjälpliga.

Med hjälp av digital dokumentation kan den skrivna texten kompletteras med visuell media (till exempel bilder och filmer) för vårdnadshavare och barn. På Anton Fagergrens förskola använder pedagogerna appen Book Creator för att skapa e-böcker. Den tomma boken fylls med bilder, filmer och andra övningar.

– Det är också ett sätt att göra barnen delaktiga. De äldre kan rita och beskriva i e-boken samt vara med och välja vad som ska visas för föräldrarna. Det är ett lärande i sig, säger Anton Fagergren.

Det är fyra år sedan Anton Fagergren började arbeta som förskollärare i Västerås stad. Kommunen var då redan igång med en satsning på digital utveckling i förskolan. Sedan våren 2012 träffas nätverksgrupper med representanter från kommunens förskolor. Fredrik Söderlund, utvecklare för förskolan inom IT i Västerås stad, håller i mötena.

– På ett möte kan vi exempelvis prata om skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi har även något vi kallar ”skryt och byt”. Det går ut på att pedagogerna utbyter erfarenheter från olika moment de testat i verksamheten, säger han.

Enligt Fredrik Söderlund har detta lett till en bred lägstanivå hos pedagogerna när det gäller digitala arbetssätt. Under hösten anordnades även en konferens där pedagoger lyssnade på föreläsare och deltog i olika pass på temat. Satsningen gick under namnet VETT 2016. Fredrik Söderlund menar att digitala verktyg är ”grymma” komplement när förskoleverksamheten ska utformas utifrån barnens intressen.

– Det står i läroplanen att barnen ska bekanta sig med modern teknik i förskolan. På det här sättet möter moderna förskolor moderna barn, säger han.

 

 

Text: Ida Måwe
Foto: Jonas Bilberg

 

Läs mer

Gå med i Facebookgruppen ”Ipads i förskola och skola”. Där kan man ställa frågor och få svar från andra som arbetar med digitala verktyg.

 

Antons tips om Nyttig teknik i förskolan

  • Tänk problem, utvecklingsområde och fokus först för att sedan leta efter ett verktyg som kan utveckla, underlätta, förenkla området i fråga. Inte tvärtom.
  • Använd varandra och inspirera varandra. Läs på Facebook, webbsidan ”Pappas appar”, bloggar, Twitter.
  • Pröva en eller några verktyg i taget. Fyll inte lärplattorna med appar som ingen vet vad de ska användas till.
  • Bra appar kostar! Gratisversionerna fyller aldrig samma funktion och har ofta mängder med reklam.
  • Leta efter kreativa, fria verktyg som har många användningsområden. Om du behärskar verktyget kan du ta till det i många olika situationer. Ett bra exempel är verktyget ”book creator”.

Populärt på SLI.SE FÖR förskolan

Filmer

Tripp Trapp Träd

Ugglan och kompisproblemet

Barr och pinne räddar världen

Radio

Tripp Trapp Träd

Mattelåtar

Småsagor

SLI Plus

I SLI Plus finns ett antal fina teman för förskolan kring bland annat matematik, naturvetenskap och teknik.

Boktips Läshörnan

Kaninen som så gärna ville somna – En annorlunda godnattsaga, Carl-Johan Forssén Ehrlin

ABC- Boken, Jan Lööf

Monster Grå letar känslor, Sarah Holmlund

Lustfyllt lärande i UR:s förskoleutbud

Utbildningsradion producerar årligen hundratals program som riktar sig till förskolan. De finns alla tillgängliga på SLI Play.

UR:s utbud är en rik källa för förskolepedagoger Många filmer har dessutom arbetsmaterial för pedagogerna. Ett exempel är ”Tripp, trapp, träd” som både är en tv-serie, en radioserie och en app som riktar sig till barn i åldrarna 3–5 år.

– Det är en trestegsmodell där barnen kan titta och lyssna på programmen och sedan använda appen som ett pedagogiskt verktyg tillsammans. Helt enkelt ett sätt för barnen att utforska och interagera med varandra, säger Fatima Khayari, mediapedagog på UR.

Vissa program producerar UR på 20 olika språk. ”Pinos dagbok”, går att se på både sydsamiska och tigrinja.

Fatima Khayari betonar att det är viktigt att alla barn, med olika erfarenheter, ska känna sig sedda.

– Att få se ett program på sitt modersmål kan bidra till att barnet känner stolthet över sitt språk och det kan även leda till språkutveckling både i sitt modersmål och på svenska, säger Fatima Khayari.



Dela artikeln om du gillade den!Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedInDigg thisShare on StumbleUponEmail this to someone