Hallå där Johan Engdahl!

AV-Media Kalmar län satsar på verktyget SLI Plus för att göra det enklare för länets lärare att arbeta systematiskt med film i undervisningen.

Sedan september ger mediecentralen i Kalmar sina pedagoger möjlighet att använda tilläggsverktyget SLI Plus. Johan Engdahl, verksamhetsansvarig för AV-Media Kalmar län, ser flera fördelar med detta.

– Vår tanke med SLI Plus är att kunna ge pedagogerna ett verktyg för att kunna jobba mer systematiskt med film i lärandet. Förhoppningen är att det ska underlätta planeringen och på sikt skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande. I Plus kan du som lärare samla ditt kvalitetsgranskade digitala material som finns i mediekatalogens Play. Allt via samma inloggning.

Tanken med verktyget är att utifrån de filmresurser som finns i SLI Plus, genom mediekatalogens Play, skapa teman, lektionsplaneringar och pedagogiska planeringar.

– När pedagogerna skapar pedagogiska planeringar kan de enkelt koppla dem till läroplanens kunskapskrav, syfte och vilka förmågor som de arbetar med. Att verktyget har en tydlig koppling till skolverkets krav och rekommendationer ser vi som en väldigt viktigt faktor för att undervisningen ska bli tydlig och konkret, menar Johan Engdahl.

Han ser framför sig att verktyget kan användas på lite olika sätt, till exempel av den enskilda pedagogen som vill strukturera upp sina egna planeringar kring film.

– Läraren kan spara sina planeringar till nästa år, göra förfiningar och anpassa planeringen till en ny elevgrupp. Men, man kan också, när man är klar med planeringen, välja att dela med sig för att inspirera andra. Och man kan förstås ta del av vad andra redan gjort, kopiera planeringar man gillar och eventuellt förfina dem.

Tolv kommuner är medlemmar hos AV-Media Kalmar län. Varje skola har redan sin egen plattform. I och med satsningen på SLI Plus får man en gemensam plattform för alla lärare i länet.

– Jag tror att det här har förutsättningen att bli en bra digital samlingsplats som hela länet har tillgång till. Det skapar en delakultur – man kan inspirera och inspireras och förhoppningsvis spara tid – det tycker jag är en viktig poäng som kommer eleverna till gagn.

 

Text Åsa Larsson

 


Jagar skatter – och kunskap!

En skattjakt i närmiljön med hjälp av digitala verktyg. Eller med andra ord: kulturell geocaching, som över 1 500 elever i Kalmar och Oskarshamn varit ute på.

– Utomhuspedagogik är väldigt spännande. Det är skönt för eleverna att komma utanför klassrummet och det blir ett upplevelsebaserat lärande. Geocaching är även bra fortbildning för lärarna. De ser hur de kan använda digitala verktyg i undervisningen, säger Mia Billmark, IKT-pedagog på AV-Media i Kalmar län och projektledare för Skapande skola-projektet kulturell geocaching.

Hon har det senaste läsåret samarbetat med Helén Andersson, pedagog från Kalmar läns museum, för att koppla ihop lokal kulturhistoria med modern teknik – därav namnet kulturell geocaching.

De har tillsammans varit ute i de medverkande klasserna och berättat vad geocaching är och visat hur appen som används funkar. Eleverna har fått i uppdrag att gruppvis skapa egna geocacher, eller skatter, som de gömt på valfri plats i skolans närområde.

I uppgiften har även ingått att eleverna läser in sig på platsen och skriver en faktatext om den.

– Vi har tipsat om en sajt, Kalmarlexikon.se, men de har även fått leta i hembygdsböcker och andra källor. Det är väldigt bra träning i informationsinhämtning och källkritik, säger Mia Billmark.

Eleverna har också formulerat en faktafråga kopplad till platsen och skapat en QR-kod (se förklaring i ruta här intill) som de klistrat på skatten.

Mia konstaterar att det är många förmågor som tränas och många ämnen som innefattas av projektet, som idrott och hälsa, historia, geografi och svenska.

– Geocaching är ett väldigt konkret och ämnesövergripande sätt att arbeta. Eleverna får en digital kompetens som de kommer ha nytta av i framtiden och de får lära sig kartläsning och att kunna plocka ut koordinater.

 

På den stora skattjaktsdagen har Mia haft med sig mini-ipads, som AV-Media i Kalmar län köpt in, som eleverna använt för att navigera sig fram till skatterna.

– Vi vill jobba för en likvärdig skola. Det ska inte spela någon roll vad skolan har för verktyg eller vad eleverna har med sig hemifrån, säger hon.

Hittills har 1500 elever i årskurserna 3 och 5 i Kalmar och Oskarshamn deltagit i den digitala skattjakten. Responsen har varit mycket positiv, berättar Mia.

– När vi frågar eleverna vad de har fått ut framhåller de samarbetet – att de verkligen har fått träna på det.

Text Sofia Stridsman

 

 

 

Det här är geocaching

Geocaching är en modern version av gömma nyckeln eller skattjakt och passar för alla som har en bärbar GPS-enhet, till exempel i mobilen.

Det går till så att någon gömt en vattentät burk eller liknande, med en loggbok och en penna som viktigaste innehåll. Så noggranna koordinater som möjligt till gömman publiceras – ibland tillsammans med ledtrådar – på en webbplats på internet. Intresserade kan leta upp gömman, geocachen, och anteckna sig i loggboken. När man är uppkopplad nästa gång loggar man också in på sidan på nätet, så att alla kan läsa loggarna utan att leta upp gömman i fråga.

Källa: geocaching.se

 

Det här är en QR-kod

En quick response-kod, QR-kod, är en sorts streckkod som innehåller information i form av text och/eller siffror. Om du har en QR-kod-läsare i form av en app i mobilen kan du scanna av koden och enkelt slussas vidare till en sajt med den inlagda informationen.

I Kalmarprojektet får eleverna skriva faktafrågor kopplade till platsen för skatten och sedan skapa en QR-kod. När kompisarna hittar skatten och scannar koden slussas de till en sajt där de får läsa frågan. Svaret skriver de bara ner på ett papper och lämnar in till lärarna.

 

Så går du tillväga

  1. Ett bra verktyg för geocaching är surfplatta med inbyggd GPS, eftersom det då går att jobba i offline-läge.
  2. Använd kartor från någon av de stora sajterna. Kalmarprojektet har valt Eniros, från kartor.eniro.se.
  1. Ladda hem appen Geocaching.
  2. .Ni kan antingen skapa egna cacher (skatter) och gömma dem, eller leta efter befintliga som redan finns utplacerade. Om ni gömmer en egen skatt lägger ni in så noggranna koordinater som möjligt för gömstället.

– Våra cacher är inte officiella, alltså utlagda så att alla kan se dem på en sajt, utan det är bara klassen som kan se var de ligger, säger Mia Billmark.

Hon råder den som vill testa på geocaching att dela in klassen i mindre grupper och skaffa separata geocaching-konton åt var och en av dessa, speciellt om ni tänkt leta redan utplacerade skatter.

– Geoaching är en slags sport och det gäller att respektera de regler som finns om ni letar befintliga skatter. Man ska till exempel inte logga samma skatt med samma konto tio gånger, berättar Mia Billmark.

 

Mer på SLI.SE

Mia Billmark har sammanställt matnyttiga resurser kring geocaching i undervisningen på SLI Plus under projektnamnet Geocaching i skolan.

 

 


Nya verktyg lyfter NO-undervisningen

Realtidsmätningar av fysikaliska förlopp och 3D-visualisering är två möjligheter att levandegöra NO-undervisningen.

AV-Media i Kalmar vill inspirera genom att låna ut utrustning.

Att mäta vad som händer i realtid med digital mätutrustning ger en annan utgångspunkt för elevernas tänkande. De måste försöka förstå vad som händer och sätta ord på det. Det kan till exempel vara att man mäter hur syreproduktionen hos en växt förändras när det är dag eller natt, säger Johan Engdahl, verksamhetschef och IKT-pedagog.

Mätutrustningen kan användas för exempelvis undervisning i mekanik, kemi, kroppen, el, ljud och ljus. Varje utrustningspaket som lånas ut är anpassat till något område och det kompletteras med en manual, filmer som visar lämpliga experiment och en lärarhandledning. För att kunna jobba med digital mätning behöver eleverna kunna förstå lite mer komplicerade diagram, vilket gör att materialet huvudsakligen riktas till högstadiet och gymnasiet.

AV-Media i Kalmar har även köpt in ”The 3D Classroom”, ett visuellt verktyg som kan ge eleverna bättre kunskap se hur exempelvis jordskorpan ser ut, hur hjärtats klaffar fungerar eller om planeterna i solsystemet med hjälp av kameraåkningar i 3D-miljöer.

Syftet med mätutrustningen är att visualisera verkliga processer och vad som händer, medan 3D Classroom handlar om att visa hur saker ser ut. Det är två sidor som hänger ihop, säger Johan Engdahl.