Så kan du undvika teknikstrul!

Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv och ett stressmoment.

– Ett trick är att låta eleverna jobba två och två vid en dator. Då blir man inte lika känsligt för teknikstrul, säger läraren Helena Kvarnsell.

För ett par år sedan genomförde forskare vid Lunds universitet en studie bland 291 lärare i två skånska kommuner. Det visade sig att problem med telefoner, datorer, digitala skrivtavlor och annan teknik kostade de medverkande lärarna 818 arbetstimmar i månaden. Det innebär att 5 av de 291 lärartjänsterna helt och hållet gick åt till att hantera teknikproblem. Eleverna drabbades genom förlorad undervisningstid.

– Ofta förutsätts lärarna ordna it-strul, men precis som att det kommer någon och lagar en vattenläcka så ska det finnas personer som sköter tekniken. Det är inte lärarnas ansvar att fixa wifi:t om det inte fungerar, betonar Helena Kvarnsell, som är matte- och NO/tekniklärare för åk 7-9 på Björknässkolan i Nacka och som tillsammans med Håkan Fleischer skrivit boken ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik”.

Helena konstaterar samtidigt att en hygglig digital kompetens underlättar det dagliga lärararbetet.

– Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem. Är datorerna trögstartade kan det vara bra att ändra energisparläget, så att datorerna inte stängs av lika snabbt, tipsar hon.

På hennes skola lämnar eleverna in sina skoldatorer över sommarlovet. Då görs ominstalleringar och uppdateringar och nya program läggs in. När sjuorna får sina nya datorer vid terminsstart brukar några av lärarna ha en studiedag ihop med skolans it-tekniker, där eleverna får basal information om upphovsrätt och får lära sig hur datorerna ska hanteras och förvaras och hur plattformar används.

– Teknikstrul kan bero på både inre och yttre faktorer. Det är bra att kunna förebygga handhavandefel genom att låta eleverna kolla igenom vår portal och mejlen och visa hur de kan spara lösenord, hur vissa program läggs till och hur notiser stängs av.

För att förhindra att undervisningstid går till spillo på grund av teknikstrul tycker Helena att skolan bör ha några lånedatorer som snabbt går att hämta ut. Fungerar inte tekniken som tänkt brukar hon också styra om uppgifter och låta eleverna jobba i par vid en dator.

– Annat som kan hända är att nätet inte orkar med, till exempel när jag tänkt att eleverna ska titta på en streamad film. Då brukar jag be dem sprida ut sig så att några sitter i klassrummet och andra i korridoren eller liknande, så att de hamnar vid olika accesspunkter. Då brukar det gå. Blir det riktigt tokigt får jag göra om planeringen och visa filmen på duken i klassrummet i stället.

Text Sofia Stridsman

 

Citat:

Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem.

Helena Kvarnsell


Digitala verktyg gav nytändning!

”Det finns så mycket att visa”

Appar, filmer och andra digitala verktyg har gett kemiläraren Per Lindgren en nytändning efter 30 år i yrket. Hans entusiasm smittar eleverna i Jönköping.

– De är så taggade, säger Per Lindgren som håller på att få stjärnstatus i skolvärlden.

Vid en första anblick är det som att kliva in i vilken typisk kemisal som helst. Här finns ett väl använt dragskåp, diverse mätkärl, spänningsaggregat och en rejäl e-kolv fylld med en rosa vätska.

Men i Gradängsalen – framför elever-na i Erik Dahlbergsgymnasiets klass Na15c – utmärker sig läraren med den vita rocken, det rufsiga grå håret och det ivriga engagemanget. Per är inte bara kemilärare utan även medlem i det svenska kemilandslaget.

– Det finns nog ingen i Sverige som har gjort så många experiment som jag, säger Per, medan han far omkring bland elsladdar, färgade vätskor och en skvätt svavelsyra som helst inte ska välta ut på bordet.

Han kan inte dölja sin förtjusning över den nya app han har nosat reda på. Med hjälp av ljuset kan man med den bestämma ett färgämnes koncentration i exempelvis läsk.

– Grymt fränt! Man lär sig både matematik och förståelse av kemi, säger han medan eleverna Sanna Åkesson och Victor Malm testar med mobiltelefonerna.

– Coolt!

Appen ger Sanna Åkesson en aha-upplevelse. Sådana tycks Pers lektioner vara fyllda av.

– Han har alltid någonting på gång. Det är alltid något nytt, jättecoola saker som han kopplar till verkligheten, säger hon.

Hennes upplevelse är ett tydligt exempel på energin under Per Lindgrens kemilektioner. Ett annat exempel är eleven som plötsligt smäller av en stor vätgasballong i bakgrunden och lägger ut den dramatiska explosionen på Snapchat via telefonen.

Kemilektionerna består av både ett äkta intresse från elevernas sida och friheten att pröva sig fram, även om Per betonar att inte alla elever har lika lösa tyglar i kemisalen.

– Man törs inte lämna dem där inne för mycket. Det finns farliga experiment och de vill ofta göra sådant, filma och lägga ut.

Efter mer än 30 år i yrket har de digitala verktygen inneburit en nytändning för honom. Plötsligt öppnar sig en ny värld av möjligheter att använda ny teknik i sina laborationer och för att sprida dem, exempelvis i SLI:s filmserie ”Area 41 – Kemins grunder” där Per experimenterar i en studio. Filmerna riktar sig främst till högstadiet och årskurs 1 på gymnasiet, men de ses av betydligt fler än så.

Per har också gjort filmer som ligger på Youtube. Han visar gärna sina egna inspelningar på skärmen i klassrummet. Men det kan också vara experiment som filmats av någon av eleverna, exempelvis Victor Malm som gillar när det smäller och brinner.

– De digitala verktygen är en otroligt trevlig möjlighet att kunna variera undervisningen på och få engagerade elever i både matematik och kemi som jag undervisar i, säger Per.

Startskottet för hans resa in i den digitala världen var när eleverna började få egna datorer.

– Det gällde att haka på och se de möjligheter som fanns. Inom kemin finns jättemycket att visa.

Sedan dess har möjligheterna blivit både fler och billigare. Per minns hur han fick tillstånd att köpa ett molekylritningsprogram som kostade en halv miljon kronor för femton år sedan, men missade köpet eftersom han inte beställde i tid.

– Efter ett halvår kostade det hälften. Nu är det gratis!

Per Lindgren har haft kurser för lärare, men det tar ”hur lång tid som helst” för dem att lära sig medan eleverna nappar direkt. Att jobba på elevernas villkor är med Pers ord ”fränt”:

– De är så taggade, de tar massor av bilder på det vi skriver och det som händer. De är sugna på att göra mycket.

Men också han själv lär sig nytt.

– Jag hittar alltid nya infallsvinklar.

Med Pers intresse för kemi diskuterar han gärna reaktionsmekanismer även utanför skoltid. Båda hans söner är också kemister.

Per har tagit fram ett utbildningsmaterial till ”Area 41 – Kemins grunder” och får nu vänja sig vid att bli igenkänd av personer som utbrister ”Åh, det är ju du!” utan att veta hans namn.

I klassrummet i Jönköping har han redan stjärnstatus, det är tydligt på lektionen före lunch.

– Filmerna han visar kan vi kolla på hemma, det är jättebra framför allt inför prov, säger Sanna Åkesson.

Hon är märkbart fascinerad av den nya appen som hennes kemilärare har tipsat om och som han tänker sprida vidare.

– Det bara växer, säger Per. Det finns hur mycket som helst och det blir bara billigare och billigare. Det är så fränt!

 

Text Johan Wangström Foto Anna Hållams

 

Pers bästa digitala verktyg

  • Dokumentkamera. Sänder laborationer och dokument till en stor skärm så att alla kan se från sin plats i skolbänken.
  • Egna filmer och videoklipp. Filmer som eleverna själva eller läraren har filmat kan visas för alla.
  • ChemSketch. Ett gratis molekyl-ritningsprogram.
  • Color Grab (Android) eller ColorAssist (IOS). Mobilappar som kan användas för att mäta koncentration av färgämne i en läsk eller liknande. Eleverna använder sin egen mobil som läser av RGB-färger.
  • GeoGebra. En programvara för att lösa matematikuppgifter: geogebra.org.
  • Wolfram Alpha. En webbsajt som löser matematikuppgifter och mycket annat: wolframalpha.com.
  • Kahoot. En webbsajt för interaktiv frågesport där man som lärare skapar frågor som eleverna kan svara på genom exempelvis mobiltelefonen: getkahoot.com.
  • Logger Pro. En programvara som gör datorn till ett mätinstrument inom en rad områden för att förstå naturvetenskap, till exempel hastighet och acceleration.

 

 

Är du nästa Per Lindgren?

Saknar du något filmmaterial för undervisningen på SLI.SE? Kanske borde uppföljaren till vår filmserie ”Area 41” handla om din undervisningsmetod? SLI efterlyser tips och idéer för kommande produktioner. Hör av dig till oss! Kontaktupp­gifter hittar du på sli.se/foretaget/om-oss.

 

 

Mer om kemi på SLI Play

”Area 41 – Kemins grunder” med Per Lindgren hittar du på SLI Play på SLI.SE om din mediecentral har serien i sitt utbud. I höst är det premiär för tio nya filmer i serien.

På SLI Play finns även andra filmer om naturvetenskap. Ett exempel är serien ”1  minut om” som på ett engagerande och kortfattat sätt beskriver fenomen inom bland annat astronomi, ekonomi och historia.

 

Andra kemitips

  • Umeå universitets sajt Skolkemi hittar du på chem-www4.ad.umu.se:8081/skolkemi.
  • På krc.su.se finns Kemilärarnas resursrum.
  • Interaktiva simuleringar finns på phet.colorado.edu/en/simulations/category/chemistry/general.

 


Digitala verktyg åt alla!

Inom två år ska all personal i grundskola och förskola ha tillgång till ett eget digitalt verktyg. Det är en del av det förslag till nationell it-strategi som Skolverket har lagt fram.

Myndigheten konstaterar att både tillgång till digitala verktyg och digital kompetens i dag skiljer sig mellan elever.

– Med vår strategi vill vi utjämna skillnaderna. En mer likvärdig tillgång till it ger alla elever och barn i Sverige bättre möjlighet till kunskap som behövs i vidare studier, i yrkeslivet och som medborgare, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Skolverket föreslår att alla som arbetar med barn ska få tillgång till ett eget digitalt verktyg inom två år och att alla elever i grundskolan ska ha det inom tre år.

För att användningen av digital teknik ska bli en naturlig del av verksamheten planerar Skolverket insatser för att utveckla den digitala kompetensen på alla nivåer i skolan.

– Framför allt behövs tid för att utveckla personalens kompetens. Ett viktigt exempel är hur lärarna ska planera och genomföra undervisningen så att digitala hjälpmedel bidrar till elevernas lärande och inte stör och distraherar, säger Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket.