Bin avdramatiserar programmering

På AV-Media Kronoberg har man jobbat med kodning i två år. Arbetet handlar i hög grad om att avdramatisera lärarnas inställning.

Programmeringskampanjen – det är nog så det bäst kan beskrivas – inleddes med att AV-Media köpte in Bee-bots till länets samtliga åtta kommuner och därefter åkte på en liten turné. För de flesta lärarna var det första mötet med programmeringsvärlden.

– Vi insåg då att den stora utmaningen är att få pedagogerna att förstå att det inte behöver vara så komplicerat. Det handlar inte om att sitta och knacka långa haranger av svårtydd kod. En annan viktig kunskap är att programmering inte alls bara handlar om NO och matte. Det finns inget ämne där detta inte kan integreras, det handlar bara om uppfinningsrikedom och kreativitet, säger it-pedagogen Anna Prissberg.

Under de senaste åren har hon tydligt märkt att intresset för programmering i skolan ökar stadigt. Och det är inte bara NO- och mattelärare som tar till sig det nya.

Värdet av att integrera kodningen som en naturlig del av undervisningen är högt, menar Anna Prissberg.

– Det är viktigt för att eleverna ska förstå omvärlden. Ta detta med källkritik som exempel. Det är inte slumpen som avgör vilken reklam jag har på min Facebooksida, det är ju någon som har programmerat Googles sökmotor så att reklamen ska optimeras för just mig. Men innan jag förstår det så måste jag förstå att det går att styra programmen, att man med kodning själv kan ta kommandot.


”Kodning kan vara så mycket”

För klass 3B på Strömsnässkolan i Markaryds kommun är programmering en naturlig del av skolvardagen. Det är problemlösning, kreativitet, samarbete och logik – allt på en gång, menar NO- och teknikläraren Jenny Josefsson.

9-åringarna Tyra och Meja går systematiskt till väga. De bygger en bana på klassrumsgolvet med hjälp av kaplastavar, programmerar den lilla plastroboten med några knapptryck och trycker sedan på go-knappen.

Det går sådär. Bee-boten har blivit felprogrammerad, svänger för tidigt och välter flera kaplastavar. Tjejerna fnittrar förtjust, reparerar skadan och fortsätter sedan med en ny kalkylering och en ny programmering.

Det är en helt vanligt tekniklektion på Strömsnässkolan i Strömsnäsbruk.

– Elever använder teknik och datorer hela tiden i sin vardag. Jag tror det är väldigt viktigt att de tidigt lär sig att det inte är datorerna själva som styr, att datorerna inte är väsen med egen vilja, utan att det är människor bakom. Den insikten kan förhoppningsvis leda till att de känner att de själva kan skapa med datorer och teknik och inte måste vara passsiva användare, säger Jenny Josefsson.

Hon jobbar som NO- och teknik-lärare och har i egenskap av kommunens NT-utvecklare gått i bräschen för programmering i klassrummet. Nyligen vann hon utmärkelsen ”Årets nätspridare” i Kronobergs län. Hon åker runt på skolor för att inspirera kollegor och visa hur de kan komma igång.

– Programmeringen innehåller så otroligt mycket. Du får öva dig i logiskt tänkande och problemlösning, men måste också vara kreativ. Målet är att alla elever i Markaryds kommun, från förskoleklass upp till sexan, ska få prova på minst en timmes kodning. Det målet tror jag vi är ensamma om att ha satt upp, säger Jenny Josefsson.

Under den här lektionen jobbar halva klassen med hemsidan code.org, där det handlar om att knäcka ett antal uppgifter med hjälp av enkel blockprogrammering. I rummet intill experimenterar den andra klasshalvan med de programmerbara golvrobotarna Bee-bots, som ofta är elevernas första kontakt med programmering, berättar Jenny, som använt Bee-bots ända ned till barn på förskola.

En bonuseffekt av arbetet är att det stimulerar till samarbete. Eleverna diskuterar konstant olika lösningar, jämför resultat och hjälps åt.

– Jag tror det förhållnings-sättet är en nyckel även för läraren. Du måste inte vara expert för att lära ut detta till eleverna. Tvärtom tror jag att det finns en poäng med att du som lärare utvecklas och lär tillsammans med eleverna.

Programmering fungerar utmärkt som en ämnesövergripande aktivitet, men den kanske främsta fördelen är att den tillför ett kreativt element i matematik-, NO- och teknikundervisningen. På det sättet kan kodningen ge en välbehövlig skjuts åt de naturvetenskapliga ämnena.

– Många yngre elever är intresserade av NO och teknik men intresset avtar tyvärr ofta när de börjar högstadiet. Det tror jag beror mycket på att de ämnena lätt blir för teoretiska och att vi glömmer bort det lustfyllda i lärandet.

Text Jakob Hydén Foto Emil Malmborg

 

Liten ordlista

Blockprogrammering. Bygger på javascript, men i stället för att skriva kod använder eleven block eller pusselbitar för att foga samman en instruktion till en figur som ska röra sig i en bana.

Bee-bot. En enkel golvrobot som programmeras med hjälp av knappar på ovansidan. Eleven bestämmer i förväg vilken rutt Bee-boten ska ta genom att trycka på knapparna och sedan på go-knappen. Bee-boten är bra hjälpmedel för att lära barn enkel programmering och hur enkla program kan skapas och användas.

 

Vad tycker du om Bee-bots i skolan?

Ollie Eriksson, 9 år.

– Det är ganska svårt att styra en Bee-bot men det är också därför det är roligt. Ibland kör den åt helt fel håll. I dag styrde jag med en padda och det var extra kul.

Mohammad Zuhir Yasen, 9 år.

– Det är jättekul med programmering och jag älskar Bee-bots. Det är nästan som att spela ett dataspel. Fast svårare.

Aea Olwan, 9 år.

– Jag gillar att programmera i skolan. I sexan ska vi göra det ännu mer. Jag längtar faktiskt dit redan.

 

Jennys tips för programmering

  • Våga! Du behöver inte vara hacker för att undervisa i programmering. Lär tillsammans med dina elever.
  • Är du nybörjare? På iis.se finns kursen ”Barnhack! Kom igång med Scratch”, bra internetguider och kursmaterial. Ett annat tips är boken ”Hjälp ditt barn med programmering” av Carol Vorderman.
  • Utforska app-djungeln! Scratch junior, Kodable och Beebots är bra att starta med, liksom code.org.
  • Ta kontakt med andra pedagoger! Många kollegor kan komma med tips och hjälp. Kolla in Facebookgrupperna teacherhack och makerskola.

 

Mer på SLI Play

Filmen ”Historien om Minecraft” berättar om fenomenet Minecraft och om hur spelet används i skolan för att till exempel bygga robotar. I Minecraft möts spelarna för att tillsammans eller på egen hand bygga upp världar – eller bara gå runt i andras. Filmen finns i SLI Play hos vissa mediecentraler.

Logga in på SLI Play för att se filmen eller välj bland tusentals andra filmer för undervisningen. Visa dem på lektionen eller låt eleverna se dem på egen hand hemma.