Snacka om tolerans med digitala verktyg

Att undervisa om tolerans och främlingsfientlighet i klassrummet är inte helt enkelt. Gymnasieläraren Michael Allard tror mycket på att väcka elevernas känslor. Han har tillsammans med en kollega tagit fram ett undervisnings­material, med digitala övningar som uppmanar till eftertanke.

En blek höstsol lyser in genom fönstret i klassrummet på Alléskolan i Hallsberg där Michael Allard precis börjat sin lektion i samhällsvetenskap. Eleverna, som går första året på vård- och omsorgsprogrammet, fäller upp paddorna. Dagens lektion handlar om främlingsfientlighet och intolerans. Michael Allard instruerar eleverna att gå in på Ping Pong, Alléskolans gemensamma webbaserade lärplattform.

– I dag ska vi börja med en övning som heter ”Packa väskan”. Ni kan börja med att hämta bilden som ligger i lektionsmappen, säger han.

En gammal svart-vit bild med barn som har namnlappar runt halsarna dyker upp på skärmarna. Eleverna får till uppgift att tänka över i vilket sammanhang den är tagen. Vilka är dessa barn, och vad håller på att hända med dem? Eleverna kommer snart fram till att det är finska krigsbarn som skickades ensamma till Sverige under andra världskriget. Varför är inte föräldrarna med? undrar Michael Allard.

– Jag tror att föräldrarna tänkte på barnens framtid och därför skickade iväg dem till Sverige, säger eleven Samir Mohamed, som själv har flytt från Afghanistan.

Syftet med dagens lektion är att öka elevernas förståelse kring flykt och flyktingars villkor. Frågan är högaktuell, inte minst i klassen där mer än en tredjedel av eleverna har egna erfarenheter av migration. Michael Allard går vidare till nästa övning.

– Okej, nu föreställer vi oss att det har utbrutit krig i Sverige. Ni måste lämna landet i en buss. Det är bråttom! Ni får två minuter på er att bestämma vad ni ska ha med er, säger han och ställer klockan.

Eleverna börjar febrilt anteckna. ”Får man ha med sig djur?” undrar någon. Uppgiften fortsätter med att eleverna får ytterligare två minuter för att skriva ned vilka personer de vill ta med sig på bussen. När tiden är slut ropar Michael Allard att förutsättningarna ändrats. Bussen fungerar inte. Nu är enda möjligheten att fly i en bil. Eleverna tar fram sina listor och prioriterar. Bara fyra ägodelar och fyra personer kan följa med till det nya landet. Några av tjejerna kommer fram till att pengar, mobiltelefon, laddare och ID-handling är viktigast att ta med.

Efteråt pratar Michael Allard med eleverna om övningen och frågar vad som skulle få dem att fly från Sverige.

– Om en nazistisk grupp skulle ta makten här, då skulle jag nog fly igen med min familj, säger Mesbah Nazari.

Enligt Michael Allard är det särskilt viktigt att arbeta med frågor som rör tolerans i dagens samhällsklimat. Hatet och hotet på nätet blir i förlängningen ett demokratiproblem.

– Det har blivit ett samhällsklimat där folk skriver ut allt de tycker på nätet. Det innebär att människor som står upp mot rasism och intolerans kan möta mycket motstånd och tvingas leva med skyddad identitet, säger han.

Dagens lektion ingår i ett block kring demokrati och mänskliga rättigheter som Michael Allard arbetat fram tillsammans med en kollega. Under tidigare lektioner har klassen bland annat lyssnat på en pod om förintelsen, diskuterat mänskliga rättigheter och sett filmen ”Die Welle”, en tysk thriller som handlar om en lärare som gör ett klassrumsexperiment för att visa eleverna hur lätt det är att manipulera massorna. Michael Allard har arbetat i många år med frågor som gäller tolerans, och även tagit fram metodmaterial för myndigheten Forum för levande historia.

– De övningar vi gjorde i dag bygger mycket på känslor. Jag tror på att jobba på det sättet, att beröra eleverna. På det sättet kan man uppnå en ökad förståelse för andra människors villkor.

Han poängterar att klassen även arbetar faktabaserat, men understryker att det är viktigt att få in ”kött och blod” i undervisningen. Michael Allard tycker själv att begreppet tolerans kan vara komplext. Han brukar vända på det och i stället tänka att hans uppgift är att arbeta mot intolerans.

– Jag tror att övningarna vi gjorde i dag fungerar så. Samtidigt var jag lite orolig över hur elever med flykterfarenheter skulle reagera. Därför pratade jag med dem innan för att förbereda dem på vad som skulle komma, så att de inte skulle uppleva det traumatiskt.

Gymnasieeleverna Ali Reza Hassami och Victoria Hjärtedal satt längst fram i klassrummet under lektionen. Ali Reza Hassami har flytt ensam till Sverige från Iran, där hans afghanska familj bor kvar. Resan genom Europa var svår. Ali Reza Hassami fick betala människosmugglare och färdades vissa sträckor under ett tåg. Sedan två år tillbaka bor han i Vingåker och arbetar extra inom äldreomsorgen.

– Jag tycker det här var en intressant lektion, eftersom det här hänt mig på riktigt. På sista frågan, om vilka som skulle få följa med på flykten, tog jag bort mig själv. Det är bättre om de andra i min familj får fly till ett annat ställe, säger Ali Reza Hassami.

Victoria Hjärtedal tycker också att lektionen var väldigt intressant. Hon menar att övningarna ger en större förståelse för alla som flytt.

– Micke är bäst. Han vill verkligen att vi i klassrummet lär känna varandra och interagerar.

Att undervisa om svåra frågor ställer krav på läraren. Michael Allards tips till lärare är att börja hos sig själv. Han menar att tolerans är ett komplext begrepp och att man bör fundera över vad som ska uppnås med lektionen. Ett sätt för att öka sin egen kunskap är vidareutbildning.

– Vi är några på skolan som tillsammans med rektor går en kurs i hur man kan arbeta mot främlingsfientlighet i skolan. Det är en kurs som går på flera universitet i landet.

När det gäller lektionsplaneringen hämtar Michael Allard mycket inspiration från Forum för levande historias webbplats.

– När jag bestämt mig för ett tema så söker jag vidare på exempelvis Youtube eller SVT Play. Om man vet vad man vill ha, finns där mycket att ösa ur, säger Michael Allard.

Under själva lektionerna arbetar eleverna mycket via sin padda inloggade i Ping Pong. Där lägger Michael Allard in aktuella moment och övningar.

– Vi använder den hela tiden, den fungerar väldigt bra som plattform.

Text ida måwe foto jonas bilberg

Mer på SLI Om tolerans

Övningar med handledning

”Vi, folket”, är namnet på det material om tolerans på SLI Plus som Michael
Allard och Karin Axelsson arbetat fram, komplett med övningar och handledningar .

Filmer

Michael Allard har även gjort ett tema i SLI Plus med utgångspunkt från några filmer från Forum för levande historia. Sök på: ”Diktatur och folkmord: film för klassrummet.”

Visste du att …

… flera filmer från Forum för levande historia finns tillgängliga i SLI:s basutbud av filmer.

 


Hallå där Johan Engdahl!

AV-Media Kalmar län satsar på verktyget SLI Plus för att göra det enklare för länets lärare att arbeta systematiskt med film i undervisningen.

Sedan september ger mediecentralen i Kalmar sina pedagoger möjlighet att använda tilläggsverktyget SLI Plus. Johan Engdahl, verksamhetsansvarig för AV-Media Kalmar län, ser flera fördelar med detta.

– Vår tanke med SLI Plus är att kunna ge pedagogerna ett verktyg för att kunna jobba mer systematiskt med film i lärandet. Förhoppningen är att det ska underlätta planeringen och på sikt skapa förutsättningar för ett kollegialt lärande. I Plus kan du som lärare samla ditt kvalitetsgranskade digitala material som finns i mediekatalogens Play. Allt via samma inloggning.

Tanken med verktyget är att utifrån de filmresurser som finns i SLI Plus, genom mediekatalogens Play, skapa teman, lektionsplaneringar och pedagogiska planeringar.

– När pedagogerna skapar pedagogiska planeringar kan de enkelt koppla dem till läroplanens kunskapskrav, syfte och vilka förmågor som de arbetar med. Att verktyget har en tydlig koppling till skolverkets krav och rekommendationer ser vi som en väldigt viktigt faktor för att undervisningen ska bli tydlig och konkret, menar Johan Engdahl.

Han ser framför sig att verktyget kan användas på lite olika sätt, till exempel av den enskilda pedagogen som vill strukturera upp sina egna planeringar kring film.

– Läraren kan spara sina planeringar till nästa år, göra förfiningar och anpassa planeringen till en ny elevgrupp. Men, man kan också, när man är klar med planeringen, välja att dela med sig för att inspirera andra. Och man kan förstås ta del av vad andra redan gjort, kopiera planeringar man gillar och eventuellt förfina dem.

Tolv kommuner är medlemmar hos AV-Media Kalmar län. Varje skola har redan sin egen plattform. I och med satsningen på SLI Plus får man en gemensam plattform för alla lärare i länet.

– Jag tror att det här har förutsättningen att bli en bra digital samlingsplats som hela länet har tillgång till. Det skapar en delakultur – man kan inspirera och inspireras och förhoppningsvis spara tid – det tycker jag är en viktig poäng som kommer eleverna till gagn.

 

Text Åsa Larsson