”Kortare väg till reflektion”

Digitala verktyg kan lyfta den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Det menar förskolläraren Anton Fagergren, lärarcoach och guldäpplefinalist:

– Att filma varandra är ett bra sätt att få syn på vad som händer i läromiljön.

– Genom dokumentation kan man få syn på vad som händer i läromiljön. Hur möter vi varandra? Vad pratar vi om? Får alla komma till tals? Man kanske tror att alla barnen är engagerade, men genom dokumentationen kan man se om det verkligen stämmer, säger han.nligt Anton Fagergren är digitala verktyg inte ett mål i sig, däremot är det viktiga medel. Han menar att exempelvis surfplattor – eller lärplattor som de ofta kallas i förskolan – är väldigt bra redskap för pedagoger i förskolan. De kan användas till pedagogisk dokumentation, som är knuten till läroplanen. Men första steget är alltid att bestämma syftet. Vad är det som ska dokumenteras och varför?

Enligt Anton Fagergren är lärplattan funktionell just för att den kan användas till flera olika saker, exempelvis fota, filma och spela in ljud.

– Den gör vägen till reflektion kortare. Och det är centralt i den pedagogiska dokumentationen, som ska leda till en förändring.

År 2015 tilldelades Anton Fagergren Helge­priset, ett stipendium från Helge Jonson Ax:son stiftelse. Senaste åren har han, parallellt med sitt jobb på Irsta förskolor i Västerås, arbetat med föreläsningar och kompetensutveckling på andra förskolor.

– För mig är det här ett naturligt sätt att arbeta. Jag har ju, till skillnad från mina äldre kollegor, aldrig provat att vara förskollärare utan digitala verktyg, säger han.

Utvecklingssamtal är ett annat bra exempel där digitala verktyg kan vara behjälpliga.

Med hjälp av digital dokumentation kan den skrivna texten kompletteras med visuell media (till exempel bilder och filmer) för vårdnadshavare och barn. På Anton Fagergrens förskola använder pedagogerna appen Book Creator för att skapa e-böcker. Den tomma boken fylls med bilder, filmer och andra övningar.

– Det är också ett sätt att göra barnen delaktiga. De äldre kan rita och beskriva i e-boken samt vara med och välja vad som ska visas för föräldrarna. Det är ett lärande i sig, säger Anton Fagergren.

Det är fyra år sedan Anton Fagergren började arbeta som förskollärare i Västerås stad. Kommunen var då redan igång med en satsning på digital utveckling i förskolan. Sedan våren 2012 träffas nätverksgrupper med representanter från kommunens förskolor. Fredrik Söderlund, utvecklare för förskolan inom IT i Västerås stad, håller i mötena.

– På ett möte kan vi exempelvis prata om skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk dokumentation. Vi har även något vi kallar ”skryt och byt”. Det går ut på att pedagogerna utbyter erfarenheter från olika moment de testat i verksamheten, säger han.

Enligt Fredrik Söderlund har detta lett till en bred lägstanivå hos pedagogerna när det gäller digitala arbetssätt. Under hösten anordnades även en konferens där pedagoger lyssnade på föreläsare och deltog i olika pass på temat. Satsningen gick under namnet VETT 2016. Fredrik Söderlund menar att digitala verktyg är ”grymma” komplement när förskoleverksamheten ska utformas utifrån barnens intressen.

– Det står i läroplanen att barnen ska bekanta sig med modern teknik i förskolan. På det här sättet möter moderna förskolor moderna barn, säger han.

 

 

Text: Ida Måwe
Foto: Jonas Bilberg

 

Läs mer

Gå med i Facebookgruppen ”Ipads i förskola och skola”. Där kan man ställa frågor och få svar från andra som arbetar med digitala verktyg.

 

Antons tips om Nyttig teknik i förskolan

  • Tänk problem, utvecklingsområde och fokus först för att sedan leta efter ett verktyg som kan utveckla, underlätta, förenkla området i fråga. Inte tvärtom.
  • Använd varandra och inspirera varandra. Läs på Facebook, webbsidan ”Pappas appar”, bloggar, Twitter.
  • Pröva en eller några verktyg i taget. Fyll inte lärplattorna med appar som ingen vet vad de ska användas till.
  • Bra appar kostar! Gratisversionerna fyller aldrig samma funktion och har ofta mängder med reklam.
  • Leta efter kreativa, fria verktyg som har många användningsområden. Om du behärskar verktyget kan du ta till det i många olika situationer. Ett bra exempel är verktyget ”book creator”.

Populärt på SLI.SE FÖR förskolan

Filmer

Tripp Trapp Träd

Ugglan och kompisproblemet

Barr och pinne räddar världen

Radio

Tripp Trapp Träd

Mattelåtar

Småsagor

SLI Plus

I SLI Plus finns ett antal fina teman för förskolan kring bland annat matematik, naturvetenskap och teknik.

Boktips Läshörnan

Kaninen som så gärna ville somna – En annorlunda godnattsaga, Carl-Johan Forssén Ehrlin

ABC- Boken, Jan Lööf

Monster Grå letar känslor, Sarah Holmlund

Lustfyllt lärande i UR:s förskoleutbud

Utbildningsradion producerar årligen hundratals program som riktar sig till förskolan. De finns alla tillgängliga på SLI Play.

UR:s utbud är en rik källa för förskolepedagoger Många filmer har dessutom arbetsmaterial för pedagogerna. Ett exempel är ”Tripp, trapp, träd” som både är en tv-serie, en radioserie och en app som riktar sig till barn i åldrarna 3–5 år.

– Det är en trestegsmodell där barnen kan titta och lyssna på programmen och sedan använda appen som ett pedagogiskt verktyg tillsammans. Helt enkelt ett sätt för barnen att utforska och interagera med varandra, säger Fatima Khayari, mediapedagog på UR.

Vissa program producerar UR på 20 olika språk. ”Pinos dagbok”, går att se på både sydsamiska och tigrinja.

Fatima Khayari betonar att det är viktigt att alla barn, med olika erfarenheter, ska känna sig sedda.

– Att få se ett program på sitt modersmål kan bidra till att barnet känner stolthet över sitt språk och det kan även leda till språkutveckling både i sitt modersmål och på svenska, säger Fatima Khayari.


Med världen i klassrummet

På Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad har varje elev på högstadiet en egen dator. Det gör att språkundervisningen enkelt kan kopplas till teman och dagsaktuella ämnen.

– De digitala verktygen tar världen direkt in i klassrummet, säger tysk- och engelsklärare Kristina Nyström.

Det är morgon på Sjöstadsskolan i Hammarby Sjöstad. Klass 8:1 har samlats för dagens andra lektion, engelska, och nu sitter eleverna kring ett stort bord i mitten av klassrummet. Alla i strumplästen och med varsin dator framför sig. Snön faller i tjocka lager utanför fönstret. Men det är inte årets första snö- och trafikkaos som tar upp elevernas tankar den här morgonen. Donald Trump har precis valts till Amerikas president.

– Did you watch the election? frågar Charlotta Wilson, förstelärare i engelska.

Eleverna nickar. De flesta har följt valet fram till långt in på småtimmarna. En av dem, Amanda Hansson Åkerlind, har bara sovit i två timmar. Men trots många förlorade timmar sömn är stämningen förvånansvärt skärpt i rummet.

– Vad kommer att hända med de lagar om homosexuellas rättigheter att gifta sig som Obama grundade? Kan Trump ta bort dem nu? frågar Ingrid Alm.

Lektionen glider in på presidentens makt och juridiska rättigheter, allt på engelska. Här sträcks inga händer upp från de som vill ha ordet, timmen är ett naturligt samtal elever och lärare emellan. Klassen delas in i grupper om två med varsin delstat att djupdyka i: Vem är guvernör? Hur såg valresultatet ut? Till hjälp att besvara frågorna har Charlotta Wilson förberett en egen flik för uppgiften på den digitala plattformen Pearltrees, där hon samlat relevanta länkar till nyhetssajter som bland annat BBC, USA today och ABC News. Andra dagar kan eleverna hänvisas till plattformar som OneNote på Office263 och källor som New York Times, Youtube, Spotify, Twitter eller andra sociala medier. Även mobiltelefoner ses som ett välkommet hjälpmedel i undervisningen där det är lämpligt.

– Ett ordspel på mobilen är mycket mer inspirerande än att nöta glosor från en lärobok. Precis som att en låttext av Johnny Cash kan säga enormt mycket om USA:s historia. Och vad händer på twitter en dag som denna? frågar Kristina Nyström, lärare i engelska och tyska och får medhåll av sin kollega Charlotta Wilson.

– Varför ska skolengelskan egentligen skilja sig alls från det sätt som eleverna tar till sig språket på sin fritid? Om vi tar in de plattformar i undervisningen som eleverna rör sig på utanför skolan suddas linjerna mellan klassrum och fritid ut. På så sätt skapas ett intresse även utanför klassrummet, fortsätter Kristina Nyström.

Sedan Charlottas och Kristinas vägar korsades på Sjöstadsskolan år 2010 har de blivit ett sammansvetsat team ihop med övriga engelsklärare på skolan. Tillsammans har de besökt mässor och skolor med fokus på modern, digital undervisning i både Sverige och England. Inspiration och infallsvinklar de sedan föreläst om för andra lärare runt om i Sverige. Och inte minst – prövat tillsammans med sina elever.

Tack vare goda digitala förutsättningar på Sjöstadsskolan fanns möjlighet att helt lämna det läroboksbaserade tänk som präglade deras utbildning på Lärarhögskolan i mitten på 90-talet. Sjöstadsskolans rektor Lena Lindblad-Petersen hade tidigt insett fördelarna med digitala läromedel och uppmuntrade sina anställda att integrera datorer i undervisningen. Snart fick också alla elever på högstadiet en egen dator – detta redan ett halvt decennium innan den digitala undervisningen blev en obligatorisk del i den svenska läroplanen. Fortfarande ligger skolan i framkant när det kommer till digitalt lärande.

– För mig som lärare är det otroligt mycket mer inspirerande att själv kunna skräddarsy varje delkurs med högaktuellt underlag hämtad från det verkliga livet. Detta arbetssätt är mer utmanande och ökar motivationen och arbetsglädjen enormt, vilket smittar av sig på eleverna, säger Kristina Nyström.

Digitaliseringen har också möjliggjort en undervisningsform som är mer anpassningsbar efter varje elev. I klasserna blandas barn som har lätt för att lära och elever med särskilda behov.

– En elev med exempelvis dyslexi kan välja att redovisa en uppgift muntligt i stället för skriftligt, genom att skicka in en ljudfil digitalt. De digitala verktygen gör det möjligt för oss att skapa vad vi kallar gummibandsuppgifter där alla elever blir utmanade utifrån sina förutsättningar, säger Charlotta Wilson.

I takt med att läroböckerna blivit färre har också elevernas resultat förbättrats. 80 procent av alla skolans niondeklassare gick förra läsåret ut med A i betyg i engelska. Resultat som också går hand i hand med utfallen från de nationella proven. Kristina Nyström och Charlotta Wilson vill inte sticka under stol med att en del av förklaringen till de höga resultaten är socioekonomisk. Men att skolan ligger i ett område där de flesta elever har tillgång till datorer även hemma är inte hela förklaringen. En inspirerande rektor som är öppen för ny input och ett sammansvetsat lärarteam är av stor vikt. På Sjöstadsskolan har man därför etablerat en så kallad ”Sharing is caring”-kultur, där lärarna hjälper varandra med upplägg av undervisningen. Går det exempelvis att matcha teman inom engelskan med andra ämnen som SO och NO parallellt? Finns det andra infallsvinklar när det kommer till digitala informationskanaler? Kan eleverna hjälpa till med det?

– Att möta ny teknik med skepsis är inte en okej attityd hos lärare i dag. Vi måste i stället matcha den digitala självklarhet som finns hos barnen och våga vara öppna för deras verklighet. Det är först när vi släpper prestigen och öppnar blicken för nya perspektiv som vi når bästa resultat, säger Kristina Nyström.

Femtio minuter har gått. Eleverna tar sina datorer och går vidare till nästa lektion. Diskussionen om valresultatet försvinner bort i korridoren.

 

 

Text: Philippa Magnusson Foto: Jennifer Glans

 

Charlotta och Kristina tipsar om Digitala språkverktyg

  • Frångå läroboken och använd mer engelsk skönlitteratur. Många boktitlar finns i gratisversioner på nätet till exempel esl-bits.net.
  • Låt eleverna redovisa kunskap med hjälp av digitala genrer såsom bloggar, vloggar och fan fiction.
  • Utnyttja iPad eller elevernas mobiler för att göra trailers och filmer.
  • Screencast-O-Matic.com Låt eleverna agera PewDiePie och öva på genren instruktion.
  • Använd ljudinspelaren på datorerna och gör podcasts om aktuella ämnen.
  • Socrative.com är ett utmärkt verktyg för att snabbt utvärdera elevernas åsikter eller kunskaper.
  • Pearltrees.com är ett bra sätt att ta del av andras länksamlingar samt att organisera dina egna.
  • Office365 OneNote är ett exempel på en digital lärplattform där du både delar och kommunicerar kring arbetsupplägg och inlämningsuppgifter.
  • Använd gärna mobilen i klassrummet för styrda uppgifter t ex för att öva ord och fraser i spelet Kahoot och Quizlet live.
  • Delta i ämnesdidaktiska utvecklingsprojekt så att du och dina kollegor får möjlighet att utföra praktiknära forskning. Engelsklärarna på Sjöstadsskolan deltar nu i ett ramprojekt kring Taskbased Language Teaching.
  • Ta del av det utvidgade ämneskollegiet i t ex Facebookgruppen ”Engelska i åk 6-9” och följ ämnesspanarna på Lärarnas Riksförbunds hemsida.
  • Prioritera tid för ämneskonferenser och fokusera på utveckling av undervisningen med fokus på det eleverna har svårt att lära sig.
  • Arrangera bokcirkel om digitala arbetssätt tillsammans med dina ämneskollegor. Boktips: Sara Bruuns böcker Klassrummet möter världen och Digitala arbetssätt i klassrummet, Maria Vannerståhls Världen i klassrummet eller Pauline Gibbons Lyft språket, lyft tänkandet.
  • Ordna ett TeachMeet eller Edcamp på din skola med dina kollegor och bjud gärna in grannskolorna där ni får möjlighet att utbyta idéer där ”Sharing is caring” är ledorden.
  • Sök stipendier för kompetensutveckling i utlandet. Exempel är ATLAS där du kan få stipendium för konferensbesök utanför Europa och Goetheinstitutets stipendium för tysklärare
  • Besök mässor eller föreläsningar om framtidens skola t ex BETT i London, SETT i Kista, Framtidens lärande i Stockholm eller Bokmässan i Göteborg. Detta är ett utmärkt sätt att få ta del av de senaste rönen och den nya tekniken inom digital skola.
  • Var nyfiken på vilket sätt eleverna använder engelska i sin vardag. Vilka digitala plattformar använder de och fundera tillsammans med dem hur dessa kan användas i undervisningen.

 

 

 


SLI tipsar om lösningar på teknikstrul

Webbläsare, servrar och bristande kapacitet i nätet. Det finns många orsaker till att tekniken är seg eller inte funkar som den ska.

SLI:s vd Måns Larsson tipsar här om några åtgärder som gör att tekniken flyter bättre.

Enklare inloggningar med Skolfederation

– Skolfederation är en samarbetsyta mellan kommuner och tjänsteleverantörer som förenklar kontohantering och inloggning. Visionen är att en användare bara ska behöva logga in en enda gång under arbetsdagen för att nå alla system. Det kan annars vara många lösenord och inloggningar att komma ihåg, men det slipper de som ansluter sig:

http://skolfederation.se

 

Växla webbläsare

– Generellt är det bra att ha fler än en webbläsare. Ibland kan det vara problem med en, för att den blivit föråldrad eller har tillägg som stör. Då är det bra att ha alternativ att ta till, säger Måns Larsson.

 

Skaffa en cache-server

– En cache-server är egentligen en kopia på det som vi har hos oss – alla filmer, helt enkelt. Med en cache-server flyttar vi dem närmare användaren, som slipper gå ut på internet och konkurrera på skolans eller kommunens linor som kan vara ganska fulla. Det ger en bättre kapacitet, säger Måns Larsson och fortsätter:

– Den som är intresserad av en cache-server kan kontakta oss och diskutera förutsättningarna. Många tror att lösningen är dyr, men det är faktiskt ganska lite pengar det handlar om. Investeringen är dessutom lätt att räkna hem, eftersom man blir av med motsvarande kapacitetsbehov.

 

Adaptiv strömning förhindrar att filmerna ”laggar”

– De flesta filmer finns i fler än en kvalitet. Det vanliga har varit att man får välja kvalitet manuellt i spelaren om man upptäcker att det ”laggar”. Med adaptiv strömning görs valet automatiskt innan det hinner ske och förhindrar därmed att filmen stannar. SLI har stöd för adaptiv strömning och det pågår ett arbete att omvandla filmer till den nya tekniken.

Varför buffrar en film?

– På SLI:s hemsida finns en utförlig artikel om varför filmer ibland stannar upp under uppspelningen:

Om filmen buffrar

Text Sofia Stridsman


Så kan du undvika teknikstrul!

Krånglande teknik kan vara en stor tidstjuv och ett stressmoment.

– Ett trick är att låta eleverna jobba två och två vid en dator. Då blir man inte lika känsligt för teknikstrul, säger läraren Helena Kvarnsell.

För ett par år sedan genomförde forskare vid Lunds universitet en studie bland 291 lärare i två skånska kommuner. Det visade sig att problem med telefoner, datorer, digitala skrivtavlor och annan teknik kostade de medverkande lärarna 818 arbetstimmar i månaden. Det innebär att 5 av de 291 lärartjänsterna helt och hållet gick åt till att hantera teknikproblem. Eleverna drabbades genom förlorad undervisningstid.

– Ofta förutsätts lärarna ordna it-strul, men precis som att det kommer någon och lagar en vattenläcka så ska det finnas personer som sköter tekniken. Det är inte lärarnas ansvar att fixa wifi:t om det inte fungerar, betonar Helena Kvarnsell, som är matte- och NO/tekniklärare för åk 7-9 på Björknässkolan i Nacka och som tillsammans med Håkan Fleischer skrivit boken ”Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik”.

Helena konstaterar samtidigt att en hygglig digital kompetens underlättar det dagliga lärararbetet.

– Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem. Är datorerna trögstartade kan det vara bra att ändra energisparläget, så att datorerna inte stängs av lika snabbt, tipsar hon.

På hennes skola lämnar eleverna in sina skoldatorer över sommarlovet. Då görs ominstalleringar och uppdateringar och nya program läggs in. När sjuorna får sina nya datorer vid terminsstart brukar några av lärarna ha en studiedag ihop med skolans it-tekniker, där eleverna får basal information om upphovsrätt och får lära sig hur datorerna ska hanteras och förvaras och hur plattformar används.

– Teknikstrul kan bero på både inre och yttre faktorer. Det är bra att kunna förebygga handhavandefel genom att låta eleverna kolla igenom vår portal och mejlen och visa hur de kan spara lösenord, hur vissa program läggs till och hur notiser stängs av.

För att förhindra att undervisningstid går till spillo på grund av teknikstrul tycker Helena att skolan bör ha några lånedatorer som snabbt går att hämta ut. Fungerar inte tekniken som tänkt brukar hon också styra om uppgifter och låta eleverna jobba i par vid en dator.

– Annat som kan hända är att nätet inte orkar med, till exempel när jag tänkt att eleverna ska titta på en streamad film. Då brukar jag be dem sprida ut sig så att några sitter i klassrummet och andra i korridoren eller liknande, så att de hamnar vid olika accesspunkter. Då brukar det gå. Blir det riktigt tokigt får jag göra om planeringen och visa filmen på duken i klassrummet i stället.

Text Sofia Stridsman

 

Citat:

Bara att veta hur du ”refreshar”, startar om och kopplar upp och ner gör att du kommer runt en del problem.

Helena Kvarnsell


”Världen är vårt kollegium”

Lärare är inte längre begränsade till kollegiet på den egna arbetsplatsen. I stället är möjligheterna till inspiration och kunskapsutbyte i princip oändliga. Tack vare engagemanget i sociala medier.                    

Det twittras, bloggas och skrivs Facebooksinlägg som aldrig förr inom lärarkåren. Pedagogen Ann-Marie Körling myntade för ett par år sedan begreppet ”det utvidgade kollegiet” för att beskriva det forum lärare kan bli en del av genom sociala medier. För den som vill ha tips om en pedagogisk matte-app eller diskutera lärarlegitimationsreformen är möjligheterna betydligt fler än när den fysiska arbetsplatsen satte ramarna.

– Som lärarkår är vi lika starka som vår gemensamma kompetens och erfarenhet. Det finns enorma fördelar om vi utnyttjar det i ett bredare perspektiv. Vi kan hitta kollegor i hela Sverige, ja i hela världen – utifrån ett gemensamt intresse, säger Janna Scheele, utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Östersund och lärare.

Hon ser många poänger med att utvidga sitt kollegium med hjälp av sociala medier.

– Lättillgängligheten är det jag tänker på först. Jag kan slänga ut en fråga på Twitter
i stunden och behöver inte invänta nästa arbetslagsmöte.

Den obegränsade tillgången till inspiration, idéer och kontaktnät som nätet erbjuder är en annan fördel.

– Man behöver inte uppfinna hjulet själv varenda gång och jag tror att det bidrar till att stärka likvärdigheten.

Men, tillägger Janna Scheele, eftersom informationsflödet är obegränsat behövs strategier för att inte drunkna. Det kan vara smart att bara engagera sig i frågor man verkligen tycker är intressanta.

– Jag har själv fått tänka om för att inte bli dränkt, både vad gäller information och diskussioner som man blir engagerad i. Det är klokt att tänka till redan innan du sätter igång.

Text Åsa Larsson

 

Så kommer du igång

  • Fundera på vad du vill ha ut av de sociala medierna – om du vill få tips och/eller vara interaktiv med andra.
  • Bestäm hur aktiv du vill vara.
  • Ta en sak i taget – börja med de forum som du är bekväm med.
  • Drunkna inte i informationsflödet – ha en strategi för att begränsa informationen. Välj de bloggar, forum, twitterkonton och hashtags som fyller en funktion för dig.
  • Exempel på twitterskolor som hjälper nybörjaren igång finns här: http://pedagog.ostersund.se/wordpress/?p=541

Bloggar

Bloggar som rör skolan drivs av lärare, skolor, forskare, myndigheter, politiker och skoldebattörer. Varför inte starta en egen blogg om dina hjärtefrågor?

Bloggtips! http://korlingsord.se (Ann-Marie Körlings blogg), http://annakaya.se (Anna Kaya om nyanländas lärande), http://eduminttu.blogspot.se (Fröken M:s lärarblogg, lärare i Finland som bloggar om sin vardag), http://thebig6.se (Lotta Bolin på Årstaskolan, Stockholm om The Big five och förmågorna).

 

Facebook

Gå med i grupper vars medlemmar är intresserade av samma saker
som du.

Tips! Skollyftet, Flippa klassrummet, Bedömning för lärande, The Big Five.

 

Twitter

Följ andra som delar med sig om skolan eller var själv aktiv genom att dela material och diskutera skolfrågor. Använd hashtags som #skolan och #skollyft för att nå andra som vill diskutera.

 

SLI Community

En alldeles ny kommunikationsplattform för dig som har ett konto på SLI.SE. Här kan du dela material och idéer med kollegor och elever. Läs mer på SLI.SE.

 

Lektion.se

Plattform där lärare delar med sig av färdiga lektionskoncept.

 

Instagram

Lärare delar med sig av bilder från klassrum och skolmiljöer för att ge inblick i skolans arbete.

Tips! ”För det vidare” – Lärarförbundets Instagramkonto där en ny lärarstudent varje vecka skriver och lägger ut bilder från sin vardag.


Så kan skolan arbeta mot näthat

Johnny Lindqvist är expert på ungdomskommunikation och projekt ledare för No Hate Speech Movement. Här är hans tips för att förebygga nätkränkningar i skolan.

  • Var intresserad. Visa intresse för ungdomarnas sociala medier och prata om det positiva i deras digitala liv – inte bara det negativa.
  • Var där. Var aktiv i kanalerna för sociala medier, i den mån du orkar. Du behöver inte ha jättekoll på alla sociala medier, eftersom trender förändras fort. Se hellre till att känna till lite om alla.
  • Stärk eleverna. Jobba med att stärka elevernas trygga platser på nätet – precis som man gör då man pratar om mobbning i det analoga livet.
  • Uppmana till anmälan. Klargör för eleverna att de kan moderera sina sociala medier hårt – och anmäla när det behövs.
  • Lag och rätt. Lär er om det juridiska på nätet och vilka skyldigheter och rättigheter ni har. På No Hate Speech Movement (ett initiativ från Europarådet som drivs av Statens medieråd på uppdrag av regeringen) finns en podserie som handlar om lag och rätt.
  • Grundläggande förståelse. Utse en person i lärarlaget som ansvarar för att ha koll på vilka sociala medier som gäller, hur de används och hur man anmäler. Sprid information i form av en lathund via intranätet eller ha genomgångar då och då.

Text Mårten Färlin


Alla borde ha en cacheserver!

Du kan använda din internetanslutning till allt möjligt. Du betalar räkningar, läser tidningen, ”facebookar”, skickar e-post, med mera. Men det vi gör mest, det är faktiskt att titta på film.

Sandvine, ett amerikansk företag som levererar teknik och kunskap till internet-leverantörer släppte nyligen siffror som visar hur amerikanska konsumenter förändrat sitt beteende senaste fem åren.

För fem år sedan var 35 procent av all internettrafik relaterad till att vi tittar på film eller lyssnar på strömmat ljud. Nu är siffran 70 procent!

För att möta den här trenden kan man som videoleverantör använda en ny teknik som kallas ”adaptive streaming” på engelska. Den gör att filmen automatiskt växlar ner till en sämre kvalitet när överföringen har lägre kapacitet. Är överföringshastigheten riktigt låg kan den nya tekniken växla ner kvaliteten så till den grad att det inte längre går att se vad filmen förställer. Men, den stannar – eller ”laggar” – inte!

Vi på SLI AB jobbar nu för fullt med att införa den här tekniken. Det kommer att ge dig en bättre filmupplevelse, förutsatt att du har kapacitet nog själv.

För bästa möjliga upplevelse rekommenderar vi kommuner som har stads- eller kommunnätverk att installera SLI:s cache-server. Då kan skolor inte bara se filmer i högre kvalitet utan att det ”laggar”, kommunens hela nätverk får även en minskad belastning. Det bästa är att det inte ens är dyrt, utan en ren besparing för kommunen.

Så berätta detta för din närmaste it-ansvariga på skolan eller i kommunen. Då kanske även du kan få tillgång till film som håller högsta bildkvalitet!

 

Måns Larsson, SLI AB